Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Månadernas och dagarnas namn - Almanackstecknens förklaring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Månadernas och dagarnas namn.
Månaderna.
Januari. Lat.: Januarius. Den
romerske guden Janus härskade
över alltings början. Årets förslå
månad uppkallades därför efter
honom.
Februari. Lat.: Februarius.
Under denna månad firades en
12-da-gars reningsfest till minnet av den
etruskiske guden Februus (Pluto).
Mars. Den romerske
krigsguden Mars var den manliga
naturkraftens representant.
April. Lat.: Aprilis, av aperire
=■ öppna; våren börjar och jorden
öppnar sig för växtligheten.
Maj. Lat.: Majus, av Maja, den
fruktbärande, Merkurius’ moder.
Juni. Lat.: Junius efter den
romerska gudinnan Juno. (Härled-
ningen av dessa tre månadsnamn
är dock osäker.)
Juli. Lat.: Julius. Julius Caesar
var född denna månad.
Augusti. Lat.: Augustus — så
benämnd av kejsar Augustus, emedan
han ansåg denna månad som en
lyckomånad. Tidigare kallades
månaden Sextilis — den sjätte månaden
i den gamla romerska kalendern.
September. September var den
sjunde månaden i den gamla
romerska kalendern (septem = 7).
Oktober. Den åttonde månaden
i nämnda kalender (octo = 8).
November. Den nionde
månaden i nämnda kalender (novem = 9).
December. Den tionde månaden
i nämnda kalender (decem = 10).
Dagarna.
Söndag, solens dag, ty. Sonntag,
eng. Sunday, lat. Solis dies, även
Dominica (Herrens dag), varav det
franska Dimanche.
Måndag, månens dag, ty.
Mon-tag, eng. Monday, lat. Lunæ dies,
varav det franska Lundi.
Tisdag, Ty’s dag (Tyr = Mars),
ty. Dienstag, eng. Tuesday, lat.
Mar-tis dies (Mars’ dag), varav det
franska Mardi.
Onsdag, Odens dag, eng.
Wed-nesday, lat. Mercurii dies, varav
det franska Mercredi; ty. Mittwoch
(veckans mitt).
Torsdag, Tors dag, ty.
Donners-tag, eng. Thursday, lat. Jovis dies
(Jupiters dag), varav det franska
Jeudi.
Fredag, Frejas dag, ty. Freitag,
eng. Friday, lat. Veneris dies (Venus
dag), varav det franska Vendredi.
Lördag, lögardag (baddag), lat.
Saturni dies, eng. Saturday, lat.
även Sabbati dies, varav det
franska Samedi, ty. Samstag.
Almanackstecknens förklaring.
Sista d kvarteret
Fullm&ne
eller nedan
solen.
månen.
nymåne.
första kvarteret.
fullmåne el. nedan.
kvarteret
sista kvarteret,
planeten Venus.
» Mars.
Jupiter.
Saturnus.
u. upp.
n. ned.
f förmiddagen,
e eftermiddagen,
t. timmar,
m. minuter,
kl. klockan.
I kolumnen för månens upp- eller nedgång betecknar ett streck (—)
att månen den dagen ej uppgår eller ej nedgår. Tiderna för solens ocb
månens upp- och nedgång äro beräknade för deras medelpunkt.
Sid. 9—40 tryckta hos Almqvist & Wiksells Boktryckeri-A.-B., Uppsala 1932. 327795
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
