Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkrörelserna - Religiösa rörelser - Svenska kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C VENSKA KYRKAN, ursprungligen en provins inom den
romersk-^ katolska kyrkan, är alltsedan Gustaf Vasas tid en protestantisk
folkkyrka i närmaste förening med staten. Ehuru rätt att övergå till
annat trossamfund föreligger tillhör dock folket i stort sett alltjämt
folkkyrkan. Genom den av riksdagen 1930 antagna lagen om
försam-lingsstyrelse är kyrkofullmäktigeinstitutionen från och med 1932
obligatorisk i alla församlingar med mer än 5,000 invånare.
Vid 1930 års slut hade riket 6,141,571 invånare, av vilka 23,529
stodo utanför statskyrkan. Det må dock bemärkas, att många tillhöra
både statskyrkan och annat trossamfund.
Statskyrkan hade 1930 2,573 församlingar. Pastoraten voro 1,402,
kontrakten 180 och stiften 12. I spetsen för varje stift står en biskop,
vilken i Uppsala stift kallas ärkebiskop. Biskopen är självskriven ordf.
i stiftets styrelse, som nämnes konsistorium eller domkapitel.
Ledamöter av domkapitlen i Uppsala och Lund äro teologie professorerna
vid vederbörande universitet, i övriga kyrkoherden i
domkyrkoförsamlingen samt lektorerna vid stiftstadens h. allm. läroverk. Stockholms
Kyrkomötet 1932. I främsta ledet från vänster ärkebiskopen, f.
ecklesiastikministern och biskop Bergquist.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
