Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vägrödjare - P. J. Rösiö, av Anders Kilian
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
p. j: rösiö
dem. Alltnog, det var en ovanlig och
stämnings-mättad högtid, som dessa dagar hölls vid Storsjöns
strand. Och det väckte djup anklang hos alla
deltagare när folkhögskoleföreståndaren greve Mörner vid
kursens slut avtackade Rösiö och därvid med en liten
ändring citerade Runeberg i "Molnets broder":
"Sådan gudstjänst har i dag här hållits,
att ett barn, som hört den nu i kyrkan,
skall förtälja den för sonasöner."
Jag blev följande vinter i tillfälle att få sitta i
Rö-siös skola på Hagaberg några snabbt flyende månader,
under vilka varje dag hade någon ny andlig
upplevelse att ge. Hans personlighet hade en oändlig mängd
skiftande drag. Han hade en rent underbar förlnåga
att ständigt förnya sig själv och aldrig bli enformig
och banal. Hans undervisning var både vetenskaplig
och praktisk fastän så starkt känslobetonad, att han
lockade lärjungarna att ömsom skratta och gråta. Hans
eldiga vältalighet var överväldigande, och han
åskådliggjorde sina ämnen i ett bildspråk, som förefaller
mig enastående. Även då han sysslade med siffror och
kemiska formler, fann han liknelser och bilder, som
etsade sig in i åhörarnas sinnen. Hans skola hade vid
denna tid under vinterkursen över 100 och upp till 150
elever varje år, och till detta resultat hade han
kommit av egen kraft och utan något understöd av
allmänna medel. De nödvändiga tidningsannonserna om
skolans kurser betaladë han med lantbruksartiklar.
Detta samspel mellan skolan och pressen var en
förutsättning för att utan anslag av allmänna medel kunna
bedriva en så omfattande undervisningsverksamhet. Ty
Rösiö ville i det längsta icke mottaga något offentligt
understöd. Hall ville stå fri för att kunna vara den
revolutionsman, vartill hans kallelse drog honom, och
kunna säga obehagliga sanningar, när det behövdes,
icke blott åt jordens odlare utan även åt de styrande i
samhället. Och det är betecknande att hans stora
bokverk "Revolt", vari han framförde en svidande
samhällskritik i stort och framlade hela sitt sociala
program, stod hindrande i vägen när den Staaffska
regeringen år 1906 av riksdagen begärde ett anslag
av 5,000 kronor till hans skola. Han hade i den
boken stött allt för många för pannan. Men följande
år, sedan själva den konservative professor Kjellén
låf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
