Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artiklar - Vår maltdryckslagstiftning, av byråinspektör Halfdan Bengtsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MALTDRYCKSLAGSTIFTNING
2. Får maltdryck till avsalu bryggas hur svag som helst?
Nej. Maltdryck får icke vid bryggeri tillverkas med stam vört
av lägre extrakthalt än 4 procent.
3. Är hembrygd av maltdrycker tillåten?
Ja, hemtillverkning av maltdrycker för eget bruk men ej för
avsalu är medgiven, oavsett till vilken av ovan angivna klasser
drycken är att hänföra. Undantag från denna regel gäller endast
i fråga om personer, som idka värdshusrörelse eller handel med
maltdrycker eller tillverkning av sådana drycker till avsalu.
4. Får man då genom tillsättning av socker och jäst till en
svag maltdryck förvandla denna till en starkare vara?
Nej, så snart genom en sådan åtgärd alkohol i en koncentration
av minst 2,25 volymprocent (= 1,8 viktprocent) utvinnes, är
förfarandet att hänföra till brännvinstillverkning.
5. Är även fabriksmässig tillverkning av maltdrycker till
avsalu tillåten utan särskilt tillstånd?
Endast i viss omfattning. För rätt att tillverka svagdricka
erfordras intet särskilt tillstånd utan allenast uppfyllande av de
kompetenskrav och de formföreskrifter, som uppställas av
näringsfrihetsförordningen. För rätt att tillverka maltdricka kräves
kontrollstyrelsens medgivande. Beträffande slutligen maltdrycker av andra
och tredje klassen (skattepliktiga maltdrycker) gäller, att i
bryggeri, som anlagts eller för tillverkning av andra maltdrycker
än sådana av första klassen inrättats efter ingången av juli månad
1917, må sådan tillverkning icke äga rum, utan att Kungl. Maj:t
därtill lämnat tillstånd. Tillståndskravet haj således här knutits till
tillverkningsanläggningen: i bryggeri, som anlagts före den 1 juli
1917 får tillverkning fortgå utan särskilt tillstånd, för
nyanläggning av skattepliktigt bryggeri åter kräves Kungl. Maj:ts
medgivande. (Även i äldre skattepliktigt bryggeri skall före varje
tillverkningsår, som räknas fr. o. m. den 1 oktober t. o. m. den 30
september, tillståndsbevis utverkas hos kontrollstyrelsen. Detta
bevis har emellertid närmast karaktären av hinderlöshetsbevis.)
6. Hur beskattas maltdryckerna?
Uteslutande genom skatt å en av de vid
maltdryckstillverkningen använda råvarorna, nämligen maltet. För malt, som i
skattepliktigt bryggeri användes till tillverkning av maltdryck,
erlägges skatt med 95 öre per kg, dock att för varje bryggeri skatten
för de första under tillverkningsåret avverkade 100,000
kilogrammen malt utgår med 85 öre per kg och för de nästa 100,000
kilogrammen med 90 öre per kg.
7. Huru mycket betyder detta i skatt per pilsnerdrickshalva?
C:a 4,6 öre.
8. Vilken är anledningen till skattenedsättningen vid låg
malt-av verkning?
Anledningen är icke, som man på sina håll — även inom 1932
års riksdag — synes ha antagit, en strävan hos staten att ge de
mindre bryggerierna gynnade konkurrensbetingelser i förhållande
till de större företagarna utan endast en önskan att kompensera
den orättvisa mot de mindre bryggerierna, som skattens påförande
eljest skulle komma att innebära, därigenom att den genom skatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
