Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artiklar - En undersökning om nykterhetstillståndet i Sverige 1931, av byråchefen Einar J:son Thulin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■__einar j.son thulin
terhetsnämnd. Motsvarande tal för de större
landskommunerna voro cirka 470 resp. 530 och för de
mindre c:a 100 resp. 800. Svaren hade inkommit från
73 % bland städerna och köpingarna, 78 % från större
landskommuner och 82 % från mindre landskommuner.
I följd härav kan materialet anses såsom
representativt. Jämväl för olika landsdelar få svaren anses
såsom representativa. Då Stockholms nykterhetsnämnd
vid den tidpunkt, då jag tog del av materialet, icke
hade inkommit med svar, torde Stockholms folkmängd icke
böra medräknas vid ett bedömande av huruvida materialet
är representativt ur folkmängdssynpunkt. Frånräknas
Stockholm, representerar folkmängden i svarande
kommuner mer än % av hela folkmängden.
Ett material sådant som det som erhållits vid den
ifrågavarande undersökningen är synnerligen svårt att
bearbeta. Svaren på de särskilda frågorna hava
erhållit mycket skiftande formuleringar och äro ingalunda
ensartade. Särskilt hava svaren i hög grad varierat på
den första frågan, i det att många nämnder icke
besvarat de bägge frågor, som innefattas under punkt 1 här
ovan nämligen dels jämförelsen med tiden före kriget
och utvecklingen under de sista fem åren. Endast
något mer än % av nämnderna hava gjort jämförelsen
med förhållandena före kriget,, och ungefär hälften
hava uttryckligen angivit sin uppfattning av
förhållandena under de senaste.fem åren. Något mer än 1,800
nämnder hava dock lämnat upplysning på något sätt
om nykterhetstillståndets utveckling.
Endast cirka 735 nämnder ha anställt en jämförelse
mellan nykterhetstillståndet före kriget och nu. Av
dessa anse ungefär 450 tillståndet förbättrat, något mer
än 250 finna icke någon utpräglad skillnad och 30
förklara nykterhetstillståndet försämrat.
Vid diskussionen av dessa uppgifter torde böra
erinras om, att nykterhetsnämndsinstitutionen tillkommit
först år 1917 ävensom att så lång tid förflutit mellan
tiden före kriget (före 1914) och den tidpunkt, då
uppgifterna avlåtits, våren 1931, att förhållanden i
nykterhetsavseende, sådana de voro för cirka 20 år sedan,
mångenstädes torde hava fallit ur de svarandes minne.
Då jag under en resa i Norrland kom till en kommun,
där nykterhetsnämnden uppgivit ett avsevärt försämrat
nykterhetstillstånd i jämförelse med tiden för kriget,
fick jag vid ett offentligt möte efter åtskillig diskus-
tgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
