Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artiklar - En undersökning om nykterhetstillståndet i Sverige 1931, av byråchefen Einar J:son Thulin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
einar j.son thulin
fattning skall därför göras, oavsett om svaren avse
tiden före kriget eller förhållandena under de senaste 5
åren, och hänsyn skall allenast tagas till, om
nykterhetsnämndernas uppgifter angiva förbättring, gott
eller oförändrat nykterhetstillstånd eller försämring. En
sådan sammanställning giver vid handen, att ungefär
1,075 nykterhetsnämnder eller 56 % av hela antalet
angiva förbättring, c:a 745 eller nära 39 % angiva gott
eller oförändrat nykterhetstillstånd och något mer än
100 eller 5% % angiva försämring; från 90
nykterhets-nämnder föreligger icke något svar. Om man därefter
undersöker, hur dessa uppgifter fördèla sig på olika
landsdelar framgår, att östra, södra och sydvästra
Sverige visa sinsemellan tämligen överensstämmande
uppgifter; där hava endast 2—3 % av
nykterhetsnämnderna angivit någon försämring. I Småland och
Bergslagen äro kommuner med försämrat nykterhetstillstånd
något talrikare, eller mellan 6—7 %, under det att
norra Sverige uppvisar de ofördelaktigaste uppgifterna;
där rapportera nämligen 20 % försämring.
Har då nykterhetstillståndet i norra Sverige i så
mycket högre grad än i övriga delar av landet
utvecklat sig i ogynnsam riktning ? Vid bedömandet av de
fö-religgande uppgifterna har man att ihågkomma, att
svaren äro värdeomdömen, som kunna växla efter den
svarandes inställning. Det är att vänta, att personer,
som ställa stränga krav på ett gott nykterhetstiilstånd
skola låta detta komma till synes i svaren på de
framställda frågorna. I Småland och norra Sverige har
ju nykterhetsrörelsen särskilt gjort sig gällande. Däri
kan man måhända se en förklaring till, att uppgifterna
från dessa landsdelar äro ogynnsammare än från andra
landsdelar. Det kan också antagas, att i de
landsdelar, där man sedan gammalt ej ser så strängt på
alkoholbruket, omdömet om nykterhetstillståndet utfallit
gynnsammare än om granskningen varit strängare i
sina krav. En annan iakttagelse är, att svaren om
ogynnsamt nykterhetstillstånd i proportionsvis större
utsträckning förekomma från kommuner med särskild
nykterhetsnämnd än från kommuner med
fattigvårds-styrelse som nykterhetsnämnd. Det torde få
förutsättas, att särskilda nykterhetsnämnder hava haft bättre
tillfälle att undersöka förhållandena i resp. kommuner
än vad fattigvårdsstyrelser i allmänhet kunna. Men
alldeles bortsett från de korrigeringar, man kan hava an-
193
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
