Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artiklar - Varuutbyte och sysselsättning, av fil. lic. Al Vanner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varuutbyte
duktion samtidigt som en del småindustrier ökade sin.
Så synes också ha varit fallet. Och konsekvensen blir,
att efter kort tid arbetslösheten åter börjar stiga.
Vad kan nu ett land göra för att skydda sina näringar
mot en verklig eller inbillad illojal utländsk konkurrens?
Tullarna äro som sagt gamla och beprövade och det
bör kanske ges dem det erkännandet, att man åtminstone
vet vad man har att rätta sig efter. Men nu har man
hittat på många nya sätt: importrestriktioner,
kvotienter, reglering av valutatilldelning, kreditrestriktioner
och annat mera. Gemensamt för dem alla är, att de
samtliga äro hinderliga för handeln och vilket sätt, som
är mest och vilket minst skadligt, är icke gott att säga.
Karakteristiskt för ialla dessa åtgärder är att de yngla
av sig. Den ene börjar, den andre känner sig träffad
och svarar. Så småningom har man ett helt system, en
hel labyrint av bestämmelser och kontrabestämmelser,
där snart sagt ingen har förmåga att hitta ut eller in.
Resultatet blir ofta detsamma som importförbud, där
detta inte rent av klart uttalats.
Hjälper det då? Tyvärr inte, måste man svara. Intet
enda land lär väl kunna stiga upp och påstå, att de
vidtagna åtgärderna fört det ut ur svårigheterna.
Tvärtom har det ständigt blott blivit värre. Ingen vet om och
när han kan få betalt för sina varor, ingen vet om inte
nästa månad kvotienten är en annan och man kan inte i
förväg planera produktionen, försäljningarna eller
inköpen. Desorganisation och kaos äro den nödvändiga
följden.
Ännu är visserligen inte den internationella handeln
alldeles utplånad, men minskningen är förvisso
oro-väckade. Vad man kan ha anledning att förvåna sig
över är snarast att den är så stor som den är. Gjorda
undersökningar ha nämligen visat, att den under åren
1929—1931 sjunkit på följande sätt uttryckt i miljoner
dollars, därvid alla viktigare länder medräknats:
Import Export Skillnad
1929 ................ 31,198 28,487 2,711
1950 ................ 25,370 22,825 2,545
1931 ................ 18,258 16,221 2,037
Det vill med andra ord säga, att såväl import- som
exportsiffrorna sjunkit med över 40 procent under dessa
två år. Går man vidare och jämför siffrorna för de
första månaderna av år 1932 med ovananvända basår,
200
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
