Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artiklar - Ett tioårsminne, av redaktör J. Törnfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
j. törnfelt
med uppdrag att utarbeta nödiga bestämmelser för
genomförande av lokalt veto och reformering av
Göteborgssystemet samt slutligen åvägabringa en allsidig
utredning rörande allmänt rusdrycksförbud. — 1914
framlade kommittén sitt förslag till lokalt veto jämte
restriktionslagstiftning. Det framfördes av motionärer
i riksdagen, bifölls av andra kammaren med 139 röster
mot 45 men avslogs av första kammaren med 79
röster mot 63. Åren 1915 och 1916 upprepades aktionen
— och resultatet — men 1917 uppnåddes en
kompromiss: det lokala vetot ströks och
restriktionslagstiftningen i övrigt ^ Brattsystemet ^ godkändes.
Den 5 augusti 1920 avgav nykterhetskommittén sitt
förbudslagförslag. Däri föreslogs också att det skulle
underställas folkomröstning. Ett grundlagstillägg, som
gav konung och riksdag befogenhet att samfällt stifta
lag om rådgivande folkomröstning antogs 1921 och
1922. Sistnämnda år motionerade även riksdagens
nykterhetsgrupp om en sådan folkomröstning i
förbudsfrågan 1923. Första lagutskottet tillstyrkte
motionen, men med en ändring och ett tillägg:
omröstningen skulle hållas redan 1922 och männens och
kvinnornas röster skulle särskiljas. Denna sistnämnda
passus väckte stark opposition bland kvinnorna och
inom nykterhetsrörelsen, då man antog att avsikten var
att "väga och värdera" rösterna —de kvinnligas
givetvis lägre än de manligas. Utskottets förslag
bifölls emellertid av riksdagen. Andra kammaren
godkände detaljen om särskiljandét av mäns och kvinnors
röster efter en het debatt med 92 röster mot 88,
första kammaren med 89 röster mot 38. — Regeringen
utsatte omröstningen att hållas söndagen den 27
augusti 1922.
Omröstningskampan jen.
För första gången i landets historia skulle alltså
folket denna dag officiellt och direkt säga sin mening
i en lagstiftningsfråga — visserligen endast
rådgivande, men ej mindre betydelsefullt för det. Vad en
bestämd majoritet enade sig om, måste ju verka som
direktiv för statsmakterna, som begärt rådet.
Förbudsvännerna voro sedan 1921 samorganiserade
i "Förbudsvännernas rikskommitté" (sedermera
Förbudsvännernas landsförbund, numera Sveriges nyk-
J20J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
