Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stad - Land - Folk - Från näringslivets område
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STAD — LAND — FOLK
vävnader 3,382 (8,119). ton, bomullsvävnader 15,510 (14,912) ton,
jutevävnader 3,860 (3,877) ton; trikåvaror 61,6 (57,1) milj kr.;
sömnadsartiklar 147,5 (i35,4) milj. kr.; skofabrikat 97,9 (85,8);
gummivaror: galoscher 19,0 (37,3) milj. kr., andra slag 13,9 (12,5);
ljus 1,515 (i,359) ton; såpa och tvål 33,950 (31,982) ton;
konstgödsel (samm. värde) 20,3 (18,9) milj. kr.; tändstickor 48,634 (51,647)
ton; elektrisk energi, alstrad, 5,121 (4,967) milj. kilowatt.
INDUSTRIGRUPPER. Inom malmbrytning och metallindustri
sysselsattes 1930 vid 2,801 arbetsställen sammanlagt 144,145 arbetare;
jord- och stenindustri 1,285 arbetsställen och 44,650 arbetare;
träindustri 2,682 och 61,640; pappers- och grafisk industri 1,091 och
56,602; livsmedelsindustri 4,307 och 43,713; textil- och
beklädnadsindustri 742 och 61,178; läder-, hår- och gummivarindustri 519 och
20,624; kemisk-teknisk industri 381 och 15,110; kraft-,
belysnings-och vattenverk 8,021 och 7,054. — Inom hela svenska industrien
sysselsattes 454,716 arbetare vid 14,610 arbetsställen.
KVINNAN I INDUSTRIEN. Under år J930 sysselsattes inom
svensk industri tillsammans 454,716 arbetare mot 453,244 1929. Av
dessa voro 83,634 (82,674) vuxna och minderåriga kvinnor,
motsvarande 18 procent av hela antalet arbetare. Inom några
industrigrenar dominerade den kvinnliga och minderåriga
arbetskraften helt. Så bestod choklad- och karamellfabrikernas arbetarkår
till 81 procent av kvinnor och minderåriga, tobaksfabrikernas
likaledes 81 % och inom textil- och beklädnadsindustri 72 %. Inom den
senare uppgingo enbart kvinnorna till 40,876 av hela antalet arbetare,
59,087. Fåtaligast äro kvinnorna inom kraft-, belysnings- och
vattenverken, endast 1 %. Sammanlagda antalet kvinnor och minderåriga
inom industrien var relativt taget störst i Älvsborgs län med 40 %,
därefter följer Stockholms stad med 34,7 % och sist Norrbottens län
med 6,6 %.
JORDBRUKET. År 1927 fanns i riket 3,7 milj. har åker, 0,039
milj. har fruktträdgårdar och köksväxtodling samt 21,7. milj. har
skogbärande mark. Sammanlagd landareal 41,0 milj. har. —
Åkerjordens användning sambia år: höstvete 195,011 har, hästråg
267,852, korn 123,584, havre 697,348, blandsäd 228,124, potatis 140,322
har. 262,141 har voro i helträda och 31,624 i obrukat skick. —
Husdjurens antal: 620,256 hästar, 26,581 tjurar, 1,874,114 kor,
nötkreatur sammanlagt 2,899,130, 1,386,791 svin. — 1931 uppgick skörden
till 389,363 ton höstvete, 101,824 ton vårvete och 290,084 ton höstråg.
JORDBRUKETS ARBETSTILLGÅNG OCH LÖNER. Från att
förut brist på arbetskraft rått inom jordbruket har en genomgripande
förändring ägt rum sedan 1921/22 års industriella arbetslöshetskris.
Även för jordbruksarbetarna har arbetslöshetsproblemet blivit aktuellt.
Arbetet inom jordbruket får alltmera säsongartad karaktär,
årsanställ-ningarna bli allt färre och samtidigt framträder tydlig brist på
tillfälliga arbetsförtjänster. Särskilt ha utsikterna till arbete i skogarna
på grund av de osäkra förhållandena på trävarumarknaden minskat.
Däremot råder brist på kvinnlig arbetskraft inom vissa jordbrukets
arbetsområden.
Lönestegringen inom jordbruket nådde sin höjdpunkt 1920, då
kon-tantlönerna befunno sig omkring 220 % över 1913 års nivå. De tre
följande åren medförde en reduktion av 40—50 % från nämnda
topp-löner, 1924—30 ägde så en lönestabilisering rum med en i huvudsak
orubbad lönenivå. Med de alltmera kännbara verkningarna av den
ekonomiska krisen inträdde under år 1931 en ganska allmän löne-
264
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
