Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artiklar - Konsten och folket. Av fil. lic. Erik Blomberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTEN OCH FOLKET
tionalismens egentlige skapare, dess främste teoretiker
och praktiske utövare, fransmannen Le Courbusier,
tidigare varit kubistisk målare. Funktionalisten vill ju i
människans närmaste omgivning, hennes hus, hem och bohag
förena det ändamålsenliga, det socialt nyttiga och
nödvändiga med det estetiskt tilltalande: lugna och sobra
färger, klara, harmoniska måttförhållanden, enkla,
sakliga former. Han tillämpar därvid de lagar som han
trott sig utfinna i den renodlade formen, i vissa
färgvalörers jämvikt och harmoniska verkan på vårt
nervsystem, den konstruktiva logiken i kropparnas och
linjeelementens byggnad. Såväl kubism som
funktionalism ha kraftigt influerats av den nutida
maskintekniken och framför allt av kommunikationsmedlen: bilar,
tåg, ångbåtar och aeroplan, med deras fasta och
smidiga av den snabba farten präglade plan och ytor.
Courbusier har kallat det moderna bostadshuset en maskin
att bo i, han menar då att det skall motsvara den nya
tidens krav på klarhet, effektivitet och saklig komfort.
Den unga generationen tycks också ställa sig sympatisk
mot dena stil, som vill föra in ljus, luft och blå himmel
i våra avstängda rum och med sina stora fönsterytor
bryta igenom muren mot naturen. Kanske kommer detta
att bli den genaste vägen att demokratisera skönheten,
ty vad vi dagligen se omkring oss inverkar omärkligt på
vårt känsloliv och gör oss
allt sensiblare för
konstnärliga värden. Men
detta är långt ifrån nog. Det
fordras en hela
konstlivets demokratisering som
svårligen låter sig skiljas
från samhällets.
Konsthandelns, konstmuseernas, konstundervisningens. Konsten att se konst
måste läras och övas för
att ge ett verkligt utbyte
och helst redan i
skolorna, då sinnena äro
mottagligast och friskast.
Den fordrar kultivering
och uppfostran. Därvid
Leger: B lemma och passare,
1925.
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
