Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STAD — LAND — FOLK
voro av landsbygdens skogsbestånd 5,170,181 hektar allmänna skogar
med ett skogsvärde av 288,3 milj. kr. 5,868,008 hektar av de enskilda
skogarna ägdes av 1,492 aktiebolag med ett skogsvärde av 443,5 milj.
kr.; 734,105 hektar, värda 115,5 milj. kr., av 1,316 gods; 278,409
bondehemman o. d. ägde 9,909,403 hektar med ett skogsvärde av
718,9 milj. kr.
Avverkningen i de skogar, vilkas avkastning tillföres domänfonden
(statsverkets skogsmedel), uppgick år 1931 till 5,094,866 kubikmeter
och inbringade 34,638, 673 milj. kr.
Fiske.
Ar 1931 utövades saltsjöfisket såsom yrke av 12,953 (12,923 år
1930), varjämte 9,672 (9,214) hade fisket som binäring. I
Västerbottens län ha yrkesfiskarnas antal minskat med omkring 40 %.
Göteborgs och Bohus län kommer främst ifråga om antalet
yrkesfiskare: 5,719 = 44,2 % av hela antalet. Yrkesfiskarna utgöra den
större delen i västra och sydligaste Sverige samt i Västernorrlands,
Gävleborgs och Uppsala län. Vid östersjökusten i övrigt hör
binärings-fiskarna till flertalet.
Vid saltsjöfisket användes 18,138 fiskebåtar av olika slag, vilka
inberäknat fiskeredskapen registrerades till ett värde av i runt tal
44,967,000 kr. (redskapen 20,1 och båtarna 24,9 milj. kr.).
Värdeökning sedan år 1930 4,1 %.
Den totala fångsten år 1931 beräknas till 88,230 ton (87,402 år
1930). Ökning 0,9 %. över hälften av fångsten eller 47,952 ton
utgjordes av sill och strömming. Därnäst komma torsk, makrill, vitling
och kolja.
Medelpriset på sill och strömming, som 1927—30 var 17 öre pr kg.,
stannade 1931 vid 16 öre.
Det totala fångstvärdet uppgick år 1931 till 25,1 milj. mot 26,4 år
1930. ökningen i fångstmängden 0,9 % har icke kunnat hindra en
nedgång i värdet med 5 %.
Ekonomiskt sett är sill och strömming den viktigaste fisksorten för
flertalet län. I Norrbotten stod lax, sik och siklöja före; i Kalmar,
Kristianstad och Malmöhus län ålen och i Blekinge län laxen.
Mejerihantering.
I hela riket fanns år 1931 (siffrorna inom parentes 1930 års) 1,551
(1,600) mejerier, varav 720 (715) andelsmejerier. Dessa 1,551
mejerier hade 148,133 (145,339) leverantörer. Den invägda mjölken
utgjorde 2,165,026 ton (2,161,678). Försåld oskummad mjölk 257,000
(256,586) ton. Grädde 29,405 (28,408) ton. Av smör tillverkades
53>927 (54,669) ton till ett värde av 111,686,000 (129,273,000) kr.
Osten uppgick till 28,233 (25,358) ton och värdet var 33,171,000
(27,945,ooo) kr.
Ar 1930 voro i mejerihanteringen anställda 3,445 män och 2,394
kvinnor. Summa 5,839- Av detta antal voro 3,469 anställda vid
andelsmejerier och 2,370 vid övriga mejerier.
Bergshanteringen.
Av de preliminära siffrorna för 1932 års bergshantering framgår
att depressionen alltjämt gör sig gällande. Nedgången i
järnmalmsbrytningen och tackjärnsproduktionen var särskilt stor och stannade
vid siffror, som på årtionden ej underskridits. Beträffande
järnmalmsbrytningen var nedgången 53,3 % jämförligt med år 1931. Man
får gå ända tül år 1902 för att finna en lägre siffra än 1932 års.
298
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
