Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STAD — LAND — FOLK
Iögonenfallande ökning visar guldarsenikraalmen från Boliden, där
brytningen på ett par år mångdubblats. Årets svavelkisproduktion har
under sista tioårsperioden endast överträffats år 1929. Övriga malmer,
speciellt mangan- och zinkmalm, visa däremot lägre siffror än de
närmast föregående åren. Vid smältverket å Rönnskär kom guld
framställningen i gån g under året med en produktion av 15,1 kg.
Koppar-framställningen i riket ökades under året från 2,854 ton till 3,140 ton
raffinerad metall. Av zink och bly framställdes liksom 1931 ingen
raffinerad vara vid bergverken.
Den låga stenkolssiffran från år 1931, 343.197 ton, nedgick under
året ytterligare något, då endast 333,076 ton brötos.
För jernindustrien, som under 1931 gick katastrofalt tillbaka, synas
1932 års produktionssiffror vara något gynnsammare.
Gatstensproduktionen synes hava stigit med ungefär en femtedel under året.
Kant-stensproduktionen synes däremot ha varit endast ungefär tre
fjärdedelar av 1931 års låga siffra. Värdet av exporterad gat- och kantsten
har enligt den preliminära handelsstatistiken nedgått från 8,27 milj. kr.
år 1931 till 5,95 milj. kr.
Sveriges industri år 1931.
Vid kalenderns tryckning föreligger ingen senare industristatistik
än för år 1-931. Av kommerskollegii berättelse framgår, att
redogörelseåret medförde en tillbakagång för industrien som helhet
betraktad. Belysande för totalutvecklingen är en beräkning, enligt vilken
indextalet för industriens produktionsvolym, då 1913 års motsvarande
produktion sättes lika med 100, för år 1931 utgör 144 mot 150 för år
1930, alltså en minskning med 6 %. Samtidigt har till följd av det
under året försämrade prisläget för flertalet varuslag värdet av de
framställda produkterna undergått en minskning, som är
betydligt större än ovan angivna siffra. För olika industrigrenar är
utvecklingen något varierande, men tendensen synes vara övervägande
nedåtgående, i synnerhet beträffande exportindustrierna. Såsom
exempel på viktigare produkter, vilka uppvisa mer eller mindre betydande
produktionsminskning, må nämnas järnmalm, tackjärn, smältstycken
och råskenor, götmetall, smidda, pressade och valsade produkter,
tackjärnsgjutgods och annan järnmanufaktur, metallmanufaktur,
elektriska maskiner, apparater och ledningar, förbrännings- och
varm-luftsmotorer, kullager, lantbruksmaskiner, separatorer, arbetsmaskiner
för diverse industrier, stenkol, gatsten, cement, murtegel, buteljer och
småglas, sågade och hyvlade trävaror, pappersmassa, papp, stärkelse,
smör, margarin, sojamjöl, garn, vävnader, trikåvaror, skofabriker,
sojaolja, superfosfat, träkol, tändstickor, svavelsyra och
garvämnes-extrater. A andra sidan äro ökade produktionssiffror att anteckna
bl. a. för fartygsnybyggnader, fönsterglas, papper, socker, ost, läder,
gummivaror, linolja, såpa och tvål, krut, klorater och perklorater,
bensin, film och linoleummattor.
Till belysande av den industriella utvecklingen under
redogörelseåret meddelas följande jämförande uppgifter.
ökning (+) ell.
1930 1931 minskn. (—)
%
Antal arbetsställen ........................14,610 14.722 +0,8
Förvaltningspersonal ....................51.508 52,740 +2,4
Antal arbetare ................................454.716 530,070 —5.4
Av arbetarna utförda timverken,
i,ooo-tal ........................................949,277 858,502 —9.6
Använd drivkraft, 1,000 hkr––––i»95<> 2,084 +6,5
300
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
