Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. En vinternatt i Ukrajna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Det är Buss, Gustaf Buss, kornett vid drabanterna.
— Är det du, Buss? Kom in! Det är Hård, som sitter
i vagnen.
Lädergardinen, som tillslöt öppningen, fladdrade till och
Buss steg in.
Och nu sutto de två vännerna i den kalla vinternatten
midt emot hvarandra tigande och fröso.
Minnen från deras resa från Sverige genom Lithauens
och Severiens öde skogar drogo genom deras dödströtta
hjärnor. Båda hade nyligen kommit till armén. Från Riga
hade de brutit upp för tre månader sedan, slagit sig
tillsammans med fyrtio kamrater och ridit efter hären. Det
var ej svårt att hitta vägen. Döda hästar och människor
visade dem den. Så småningom hade de nått fram till
Berezinafloden, där Adelsfanan, som var det sista regementet,
nyss förut gått öfver och upprifvit bron efter sig. I början
hade de icke vetat huru de skulle komma öfver. Men
omsider påträffade de en bonde, som skaffade dem en
urhålkad stock, i hvilken de en och en kunde föras öfver.
Bonden rodde mot god betalning, medan ryttaren måste
hålla sin simmande bäst i tygeln. För hvarje ryck som
hästen gjorde var det nära att stocken kantrat. Och till på
köpet syntes på andra stranden kringströfvande kosacker.
Men allt gick lyckligt och väl och efter otaliga mödor
och äfventyr hade de uppnått hären och blifvit installerade
vid sina regementen, Gustaf Buss som kornett vid
drabanterna och Konrad Hård som fänrik vid lifregementet.
Och nu voro de med dem i den förfärliga vinterkölden
komna utanför den lilla staden Gadjatj’s murar.
Där var jämmer och elände. Blott en enda port fanns
på murarna och genom den hade massor af soldater strömmat
för att innan kvällen finna härbärge i staden. Men
endast få hade kommit in. Trängseln var förfärlig. Snart
var porten spärrad af frysande och döende människor och
hästar. Slädar och kanoner körde fast i hvarandra. Hästar
och människor, lefvande och döda, lågo om hvarandra i
snödrifvorna. Och mellan kanonvagnarnas hjul och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
