Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år / 37 (1900) Author: Nils Hydén Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Lilla kommendant, du skall hänga!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Jag ber ers majestät för Guds skull icke upptaga
mina ord illa, men jag fruktar att under detta tåg skall
hären genom den utomordentligt starka kölden råka i en
olycka, ännu större än den vi nyss genomgått, svarade
Gyllenkrook med låg stämma.

Kungen teg och fortsatte sin promenad.

—- Men hvad menar då öfversten att man bör göra?
afbröt Rehnskiöld och gjorde ett uppehåll i trummandet.

Gyllenkrook låtsade icke höra honom,
utan vände sig mot kungen just som
denne svängde på klacken och kom emot
honom:

— Måhända att mina välmenta
tankar kunde af ers majestät blifva illa upptagna?

— Nej, det skola vi ej göra. Säg blott ut er mening.

Då tog Gyllenkrook mod till sig.

— Enligt min ringa synpunkt tyckes det mig bäst vara,
att nedrifva fästningsverken här kring Gadjatj, och låta
hären återgå till sitt förra kvarter, yttrade han.

Rehnskiöld, som, när han var ensam med kungen, alltid
äfven mot sin mening, brukade gå in på alla hans åsikter
och smickra honom, passade nu på tillfälle att understödja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>