Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Icke ens en underofficer blottställer man så!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till henne, då hon satt och pratade med honom. Men icke
heller Kruse fann hon. Några soldater, till hvilka hon vände
sig, sade att han ridit bort.
Förtviflad gick hon omkring bland tälten, sliten mellan
sin önskan att träffa Lukaschka och förmå honom genast
begifva sig bort och sin plikt att yppa hans förrädiska
planer.
Timmarne gingo och det blef midnatt. Då erinrade
hon sig sitt aftal med Lukaschka att träffa honom vid
vagnarne och hastade dit.
Då hon i dunklet skyndade fram, var hon nära att
blifva öfverriden af två ryttare, som kommo trafvande. Hon
såg upp och igenkände den unge kungen och general
Lewenhaupt.
Sedan kung Karl skilts från sin generalkvartermästare
och begifvit sig in i sitt tält, gick han där fram och
tillbaka, försjunken i tankar. Han kunde icke neka för sig
att Gyllenkrooks ord gjort ett visst intryck på honom.
Han kände sig själf orolig för utgången af detta företag.
Men att afstå från fästningen! Det vore ju nästan
detsamma som att erkänna sig till hälften besegrad. Han
kunde icke förmå sig därtill. Han ville både taga staden
och slå tsaren: Med mindre kunde han icke nöja sig.
Han lade sig ned på sängen för att få någon hvila.
Men tankarne jagade sömnen från hans ögon. Någon ro
fick han ej, och han gick åter upp och började promenera
fram och tillbaka.
— Om jag skulle tala med Lewenhaupt, tänkte han.
Kung Karl visste mycket väl att den lärde, stillsamme
Lewenhaupt kanske var hans erfarnaste general. Men allt
sedan den tråkiga affären vid Lisna hade han ej förtrott
honom med något befäl. Han kände personligen så föga
sympati för honom. Deras naturer och lynnen voro allt för
olika. Deras krigssätt skilde sig så betydligt från hvarandra.
Lewenhaupt alltid mycket försiktig, noga beräknande sina
rörelser, innan han klämde till och ytterst aktsam om
soldaterna, kung Karl, beredd att ögonblickligen rusa på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
