Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Icke ens en underofficer blottställer man så!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Slutligen kände han att krafterna höllo på att öfvergifva
honom. Han var blodlöst blek, men hade hårdt bitit ihop
munnen och ögonen lyste med okuflig glöd.
— Jag har blifvit sårad. Löjtnanten skall följa mig
till lägret, vände han sig till Kruse.
Därpå svängde han om hästen och red bort.
På vägen mötte han Lewenhaupt, som kom i spetsen
för ett batteri.
Redan på långt håll, då han märkte att kungen så
märkvärdigt sakta red tillbaka, anade han att någonting
inträffat. Och då han kom närmare och såg kungens blekhet
förstod han allt.
— Gud tröste oss! utbrast han förskräckt i det han
red fram till kungen. — Nu har det händt, hvad jag alltid
fruktat och förespått ers majestät.
Kungen log och nickade åt honom.
— Bagatell! Det är bara i foten. Kulan sitter ännu
kvar, men jag skall låta taga ut henne, så det hvisslar efter.
Därpå red han vidare, medan Lewenhaupt bekymmersamt
skakade sitt hufvud.
När ryktet spridt sig inom hären, att kungen var sårad,
blef det stor uppståndelse. Generaler och högre officerare
sprungo villrådiga om hvarandra. Soldaterna ville icke tro
det. »Kungen sårad! Kungen sårad! Omöjligt! På honom
biter inga kulor», tänkte många af dem, som ofta sett
honom hänsynslöst storma in midt i det vildaste stridstumultet
utan att få så mycket som en skråma.
Men på en madrass i sitt tält satt kung Karl med foten
blottad, medan en gammal fältskär lutade sig öfver den och
uppmärksamt betraktade såret. Flere generaler sutto rundt
omkring med ängslan i sina blickar, men midt bland dem
satt kung Karl med leende ögon.
Foten hade befunnits så uppsvullen att stöfveln måst
skäras bort. Då sedan strumpan blifvit afdragen, visade sig
ett ohyggligt sår. Kulan hade träffat vänstra foten, gått in
vid hälen och långs igenom hela fotbladet och stannat mellan
stortån och den närmaste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
