- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
199

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. När lyckostjärnan föll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Måtte Gud afvärja en sådan olycka! Då skulle de
föra ers majestät som ett spektakel kring hela Ryssland och
slutligen tilltvinga sig en för Sverige fördärflig och skymflig
fred, svarade Lewenhaupt.

Den tanken att af tsaren bli förd omkring i Ryssland
och förevisad som ett underligt djur, tycktes icke vidare
tilltala kungen. Lewenhaupt, som märkte det, fördubblade
sina böner att öfvertala kungen att resa. Men till sist blef
denne vred.

— Låt mig vara i fred! utbrast han otåligt och
vinkade bort Lewenhaupt.

Med sorg i sinnet aflägsnade sig denne. Allt hopp att
få kungen att lämna hären, tycktes vara ute. Återstod
således att slåss. Men huru skulle detta kunna tillgå, då
ingen ordning eller lydnad fanns bland de modlösa
knektarne? Han gick för att rådgöra med rytterigeneralen Creutz
om saken.

— Jaså, kungen vill icke resa. Han skall prompt stanna
kvar vid hären och slåss och bli tillfångatagen, om han
icke stupar, och sedan bli en visa för Sverige och hela
Europa. Aldrig har man väl hört en dylik envis
galenskap, yttrade Creutz häftigt.

— Ja, så är det tyvärr.

— Det måste hindras. Han måste resa och lämna
hären.

— Men när han icke vill.

— Jag skall försöka att öfvertala honom.

— Ja, gör det. Det skulle vara en Guds lycka om du
kunde det, ehuru jag för min del tviflar därpå, svarade
Lewenhaupt.

Några timmar senare anmälde sig Creutz hos kungen.

— Se så, nu börjas det igen! tänkte kungen, i det
han gaf honom företräde.

Men Creutz kom icke bönfallande som Lewenhaupt.
Han inträdde i kungens tält hurtig och munter, liksom
aldrig något nederlag ägt rum och härens belägenhet varit
den allra bästa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free