Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Genom ödemarker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Några dagar gingo. Folket blef allt oroligare att icke
komma öfver till andra stranden. Ryssarne väntades
hvilket ögonblick som helst. Generalerna uppmanade kungen
att göra ännu ett försök hos paschan och söka muta
honom. Stannade de kvar på stranden, voro de snart utan
räddning förlorade, ty länge kunde det ej dröja, innan
ryssarne funno deras spår.
Ändtligen gaf kungen efter och sände paschan en gåfva
på två tusen dukater. Paschan mottog gåfvan och lät sända
några båtar för att öfverföra svenskarne. Utskeppningen
begynte, men båtarne voro få och föga rymliga, hvarför
det gick mycket långsamt. Redan hade Mazepa och de
flesta af hans zaporoger hunnit öfver. Själf ville kungen
icke förrän den siste lämna stranden. Då spred sig en
eftermiddag ryktet om att ryssarne nalkades. Ännu funnos
omkring åttahundra svenskar kvar och så snart de fingo
veta att ryssarne nalkades, irrade de förskräckta omkring
på stranden utan möjlighet att kunna komma öfver.
Då måste kungen gifva vika för sina officerarnes böner.
Han bars ned uti en väntande båt. Så många som kunde
rymmas i den fingo följa med. De öfriga stodo
ängsliga kvar.
Knappt hade kungens farkost hunnit ut till hälften af
floden, förrän ryssarnes skaror visade sig vid horisonten.
I raskt galopp störtade de, sextusen man starka, ned mot
stranden. Endast ett fåtal af svenskarne satte sig till
motstånd, beslutna att hellre strida till det yttersta än att gifva
sig. Men inom kort voro de nedhuggna eller jagade i
vattnet och de öfriga, omkring en femhundra man,
tillfångatagna. Sedan fingo dessa vandra genom samma ödemarker
tillbaka uppåt Ryssland.
Bland de officerare, som icke kommit öfver i kungens
båt, voro Kruse och kapten Johan Rensel. Då de hörde
ryktet om ryssarnes annalkande, hade de skyndat utefter
stranden för att om möjligt få tag i någon farkost. Ingen
fanns, men i stället sågo de efter en stund, huru de ryska
skarorna stormade an.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
