Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X. Här trifs jag och här stannar jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
annars skulle icke slottets invånare så hastigt flytt härifrån.
Det är bäst att icke göra sig för säker. Rekognoscera du,
så skall jag närmare undersöka huset, huruvida man med
framgång kan försvara sig här. Jag vill ogärna lämna det,
ty här tycks finnas godt om förråd af alla slag och jag
trifs här utmärkt, svarade Kruse.
Det fanns ingen annan råd för Mårten än att lyda.
Förargad väckte han några knektar och gaf sig ut på
rekognoscering, medan Kruse ströfvade genom slottet för att
se hur det kunde lämpa sig till fästning.
I den tidiga morgonen redo Mårten Ranck och hans
ryttare genom skogen, som omgaf slottet. Regnet hade
upphört, den kyliga morgonluften kändes frisk och ren, fåglarne
kvittrade muntert, och höstens vissnade blad lyste så vackert
i alla möjliga gula och röda schatteringar att Mårten Ranck
snart hade öfvervunnit sitt missnöje öfver att ha blifvit
väckt så tidigt och kände sig helt glad till mods.
Efter en stunds ridt hade de passerat skogen och
kommo ut på en slätt. På något afstånd skymtade en flod och
dit styrde de kosan.
Plötsligt höll Mårten in sin häst och skuggade med
handen för ögonen. De andra ryttarne gjorde likaledes.
Han hade upptäckt en bro, som ledde öfver floden,
men icke blott det utan äfven ett par polska soldater, som
stodo och postade.
— Se så! Kruse hade ändå rätt. Det finns alltså
polackar i närheten, mumlade han, i det han svängde om
hästen och befallde sina ryttare rida tillbaka.
Då de uppnått en skyddande skogsdunge, stannade han
och steg af.
— Vänta på mig här. Jag skall smyga mig ned till
flodstranden och speja, yttrade han och lämnade dem
hästen.
Mellan skogen och floden funnos några enstaka kullar
samt buskar och stenrös. Skickligt begagnande sig af dem
som skydd, lyckades Mårten smyga sig nästan ända ned
till stranden. Han såg de två posterna på bron, men dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
