Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIII. Fågelfri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huru vi buro oss åt, måste jag dock omtala, att Hård
flyttade från oss och till en annan kamrat.
— Hvarför det? frågade Kruse.
— Naturligtvis för att icke han, i händelse vi lyckades
fly, skulle bli misstänkt för att ha hjälpt oss, och blifva
straffad. Det var tillräckligt att vi själfva blefvo pryglade
i händelse af upptäckt.
Så snart Hård flyttat från oss, började vi arbetet.
Vår lilla stuga bestod endast af ett rum, det var vårt kök,
vår matsal, sängkammare, arbetsrum, salong, allt på en
gång. Den var helt nödtorftigt möblerad. Vid ena
väggen, den som vette mot muren, stod en stor lår, som på
samma gång tjänstgjorde som byrå och bänk. I den hade
vi våra saker, kläder, verktyg, matförråd med mera. I
ett hörn fanns en öppen spisel, för öfrigt endast ett par
enkla träsängar, två stolar och ett bord.
Vi började vårt arbete med att flytta undan låren och
undersöka golfvet. Detta bestod endast af ett tunt
brädlager och under detta torf. Som vi förut skaffat oss
erforderliga verktyg: en liten såg, en kort spade, ett bräckjärn,
var det lätt att bryta upp golfvet. Vi voro ytterst
försiktiga för att ingenting skulle märkas. Hålet gjorde vi så
litet som möjligt, endast tillräckligt för en man att krypa
ned däri. Sedan skaffade vi bort torfven och började
gräfva. Till en början gjorde vi en så liten öppning som
möjligt. Först när vi kommo ett stycke ned i jorden
utvidgade vi den, så att en man bekvämt kunde arbeta
därnere och till och med vända sig.
Det var på våren. Kålen hade nyss gått ur jorden,
och det gick tämligen lätt att gräfva. Och dessutom
eggades vi af hoppet att blifva fria och kunna komma hem
till Sverige. Aldrig förut har jag känt en sådan
verksamhetslust. Vi voro som gripna af feber och arbetade turvis
dag och natt.
— Men hur skaffade ni undan jorden? frågade Kruse.
De två vännerna bade ridit sida vid sida på skogsvägen.
Buss talade i korta, afbrutna satser. En och annan gång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
