Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII. Sjuklingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nyfikenhet tillfredsställd att få skåda det ryktbara nordiska
lejonet. Två och två insläpptes de i kungens rum. Där
fingo de, stående bakom en skärm, skåda den ryktbare
krigaren. Hvad de sågo, var en trettioårig man med skarpa
drag och redan glesnade lockar, som, iklädd en hvit skjorta,
låg till sängs. Knappast hade de föreställt sig honom sådan.
Och besvikna i sin tro att få se något underbart allägsnade
de sig tysta ur rummet. En morgon gingo två underliga
figurer, iklädda blommiga turkiska nattrockar, stöflar och
svenska hattar på sina skalliga hjässor af och an pågårdsplanen
framför slottet. Turkarne hade samlat sig i ganska stor
mängd och väntade att i tur och ordning blifva insläppta
för att få se kungen. De två figurerna, som voro
kansliherrarne Müllern och Grothusen, samtalade ibland med
en och annan af turkarne, medan de gång på gång togo
sig en pris ur sina silfverdosor, nästan det enda af värde,
som de hade kvar efter plundringen i Bender.
Plötsligt stannade Grothusen och fixerade skarpt en
turk, som såg ut som en rik köpman. Trots att denne helst
syntes vilja hålla sig undan och endast samtalade med två
andra köpmän i sitt sällskap, var han dock föremål för mycken
uppmärksamhet, och hvart han gick, vek folket undan, hvilket
föga tycktes behaga honom.
— Hvad står du och stirrar på, bror Grothusen?
frågade Müllern.
Grothusen svarade ej utan fortfor att betrakta turken.
Denne hade nu trängt sig fram till trappan och blef jämte
en annan insläppt i slottet.
— Såg du mannen? yttrade Grothusen och gjorde med
handen en rörelse åt dörren, genom hvilken turken
försvunnit.
— Ja, jag såg köpmannen, som först blef insläppt.
Hvad var det för märkvärdigt med den? frågade Müllern.
— Hm!
Grothusen tog sig en stor pris och försjönk i tankar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
