- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
508

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVIII. De två ryttarne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Så kommo de till en väg, som var så smal att endast
en ryttare kunde rida på densamma. Då öppnade
främlingen för första gången sin mun och sade helt kort:

— Rid framför och visa vägen!

Stefan förde sin häst framför kungens för att visa
vägen.

— Nu gäller det att vinna tid. Det är långt till
morgonen och förr ville ju den andre att vi ej skulle vara
framme, tänkte Stefan vid erinringen om de gyllene mynt,
han sett glänsa i Dürings hand.

Han red allt långsammare och långsammare.

— Fortare! Hvarför sölar du så? röt kungen och gaf
hans häst ett slag med ridspöet, så att denne hoppade till.

— Jag kan icke rida fortare, ers nåd. Vägen är så
gropig, svarade Stefan.

— Så skall jag visa dig, hur det går till att rida,
yttrade kungen, i det han befallde Stefan hålla in sin häst.

Kungen red om honom och fortsatte ridten i raskt traf.

— Säg blott till om jag rider fel, yttrade kungen.

— Jaså. Du vill komma så fort fram. Ja, då får
jag väl passa mig, tänkte Stefan, då han red bakefter.

Snart kommo de till en korsväg.

— Åt höger? frågade kungen.

— Åt vänster, svarade Stefan och log, då han lyckades
lura in kungen på den felaktiga vägen.

— Godt, svarade kungen och sprängde i väg.

Stefan efter.

— Ja, nu komma vi nog icke fram i natt, tänkte Stefan
belåtet.

På allt svårare och otillgängligare stigar färdades man.
Flere korsvägar passerades och så snart Stefan märkte en
sådan, rådde han alltid kungen att vika af i den
felaktiga riktningen.

Till slut tyckte kungen att trakten blef för ödslig.

— Är du säker på att detta är rätta vägen? frågade han.

— Ja, svarade Stefan bestämdt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free