Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Den svartklädda damen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ridten och försakelserna under marschen betydligt utsvultna
och hungriga. Den läckra vildsvinssteken och fågelpastejen
smakade dem ypperligt, och de åto med så frisk aptit, att
det aflockade deras värd ett leende.
— Det ser ut, som ni icke fått mat på mången god
dag. Håll till godo! Det är mig mycket kärt att se er i
mitt hus och kunna vara er till nytta.
— Tack skall du ha. Det förhåller sig verkligen som
du säger. På mången dag ha vi knappast fått någon mat,
svarade Kruse.
— Men hur kommer det sig?
— Vi äro jämte ett tusental andra, som komma efter
oss, på marsch mot norden, och ha haft synnerligen knappt
med proviant. Och icke ha vi ens för penningar kunnat
skaffa oss någon ny. Hvar vi dragit fram, ha bönderna
varit omöjliga. Så fort ryktet om vår ankomst nått dem,
ha de gripits af en panisk förskräckelse. De ha trott oss
vara röfvare och gömt sina ägodelar och skickat boskapen
till skogs. Ja, vi se ju också nästan ut som röfvare. Vi äro
verkligen hemska att skåda och jag hoppas, att din hustru
ursäktar oss för vår torftiga toalett.
— Bah! Tala ej därom. Men viljen I ha nya kläder,
kunnen I väl få af mig?
— Tack! Men det tjänar föga till. De här trasorna
hålla nog ännu så länge. Men ditt vänliga erbjudande
påminner mig om ändamålet med vår ridt.
— Det var då icke en slump att I kommen hit till mitt
slott? Kanske du visste att jag bodde här? frågade
Orlinski.
— Jo, det var en ren slump. Men vi ströfvade
egentligen kring här i trakten för att söka öfverkomma proviant.
Kruse berättade om det förra misslyckade försöket, då
de blifvit anfallna och fördrifna af bönderna, och Orlinski
svor en dyr ed öfver det dumma packet.
— Nå, då var det ju tur att I hittaden hit. Här
skolen I få så mycket proviant I viljen. Det är mig
verkligen en glädje att kunna göra er den lilla tjänsten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
