- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
566

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Den svartklädda damen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— Ja, just du. För mig är det alldeles omöjligt,
emedan jag är känd af grefve Sapiehas folk och skulle vid
första försök att sätta mig i förbindelse med dem blifva
fängslad på nytt. Men dig känna de ej. Genom att gå
försiktigt och slugt till väga, skulle du kanske kunna muta
någon af tjänarne att säga dig, hvar hon finnes.

— Det blir nog icke så lätt, men jag vill försöka,
svarade min vän.

Vi öfverlade sedan om hur han bäst skulle komma i
beröring med grefve Sapiehas folk och vinna några vänner
bland dem.

Efter åtskilliga förslag kommo vi öfverens om, att min
vän skulle förkläda sig till bonde och söka arbete på godset.
Som han var en duktig landtbrukare, förstod han väl
sysselsättningar, som hörde till jordbruket, och med litet
efterapning af folkets sätt samt åtskillig klumpighet i rörelserna,
skulle han nog icke röjas utan tagas för en verklig arbetare.

— Men hans utseende? Det borde väl tydt på att han
icke var någon riktig utan en förklädd bonde? frågade Kruse.

— Du misstager dig. Våra polska bönder se ofta ut
som verkliga adelsmän, åtminstone hvad anletsdragen
beträffar. Det är endast på deras händer och fötter samt
rörelser, som man kan märka skillnaden. Så i det afseendet
voro vi tämligen lugna. Gällde nu blott att få tjänst på
Sapiehas gods och komma i beröring med folket.

Nå väl. Min vän lånade en omgång kläder af en af
sina underhafvande och bar dem några dagar för att känna
sig fullt hemmastadd. Under tiden deltog han i folkets
arbete på åker och äng och efterhärmade noggrant deras
sätt att röra sig, att tala och dylikt. Folket förvånade sig
naturligtvis högeligen öfver sin herre och undrade hvad det var
för en besynnerlig nyck, som kom honom att handla så, men
min vän svarade dem att han af läkaren blifvit ordinerad stark
kroppsrörelse, emedan han led af sömnlöshet. Om de trodde
det eller ej, vet jag icke, emellertid upphörde de snart med
sina frågor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free