Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV. Ryssen kommer!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malin sjönk på knä och höjde händerna bönfallande
mot honom. Mot sin vilja kunde han icke undgå att känna
sig gripen öfver hennes, hans forna älskades, ångest.
— Jag skall styra om att du får komma i en kamrats
båt, yttrade han buttert och gick ifrån henne.
För fulla segel och så många åror, som fanns tullar till,
styrde den lilla flottiljen ut från land. Knappt hade de
kommit ut på fjärden, förrän de märkte eldsken bakom sig.
Det var Norröra och Söderöra byar, som brunno. De fattiga
fiskarnes hem gingo upp i lågor, och med tårar i ögonen
sutto män och kvinnor och åsågo branden. Sedan
skyndade de vidare för att rädda sig från förföljarne.
Åke hade seglat ensam i sin båt. Dels var den god,
dels icke lastad som de andra, hvarför han kom före dem.
Äfven han såg branden, men han fäste sig mindre därvid.
Något eget hem, någon stuga, någon båt hade han ej. Och
sedan Malin svikit honom, fanns ingenting, som längre band
honom vid ön.
Allt mera aflägsnade han sig från de andra. Snart
såg han en ensam seglare framför sig. Han anade hvem
det var och satte till årorna för att hinna fatt honom.
Efter några timmars segling såg han att båten framför
honom styrde mot land. Han förstod. Skeppar Flundra
hade en bekant där, lika snål och hårdhjärtad som han,
och den ville han väl i förbifarten varna.
Äfven Åke satte kursen på land och nådde stranden
några ögonblick efter den andre. Då Petter Flundra, som
gått några steg upp åt backen, såg att det kommit
främmande i närheten af hans båt, fick han brådt att skynda
tillbaka för att vaka öfver sina dyrbarheter.
Åke gick honom till mötes.
— Nej, se skeppar Flundra! utbrast han med hycklad
förvåning.
Denne svarade ej. Då han fick se hvem den
främmande var, bleknade han något, ty han visste att Åke
hyste agg till honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
