- Project Runeberg -  Kungens blå gossar : roman från Carl XII:s sista år /
772

(1900) [MARC] [MARC] Author: Nils Hydén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVI. Åke skaffar sig stuga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vara öfvergifven af alla? Skulle man nu till på köpet också
blifva krympling. Fanns det väl någon flicka på jorden,
som hade det så sorgligt som jag, tänkte jag, då jag, klämd
mellan de andra, hjälplös låg på botten af båten.

Jag hörde hur vattnet sorlade mot båtens bord. Jag
såg den blåa himmelen med de hvita skyarne och måsarne,
som kretsade däruppe högt öfver mig. Den soliga, vackra
sommardagen påminde mig om allt hvad jag förlorat, och
jag suckade:

— Ack, den som vore död! Den som vore död.

— Önskar du något, Malin? hörde jag en röst säga.

— Vatten, vatten! stönade jag.

Men det fanns intet sött vatten ombord. I stället tog
den som frågat mig, en ung fiskarpojke, och doppade en
trasa i sjön och fuktade därmed mina läppar.

— Hvar är du sårad? frågade han.

— Vänstra armen är krossad, svarade jag.

Varsamt böjde han sig ned, och kände på armen.
Det gjorde förfärligt ondt, men jag bet ihop tänderna
och uthärdade tyst plågorna.

— Ja, den är verkligen bruten. Och ingen har gjort
något för dig. Men man har väl ej haft tid. I mörkret
har man intet kunnat uträtta, och föröfrigt ha alla friska
varit upptagna af att komma undan ryssarna så fort som
möjligt, yttrade han.

Han skar därpå några spjälor ur en toft, satte dem
rundt min arm och lindade trasan däromkring. Det gjorde
så ondt att jag svimmade, men nu var den brutna armen
emellertid spjälad, och tack vare hans omsorg om mig är
jag nu så pass bra, som jag är.

— Hvad hette den fiskarpojken? frågade Åke.

— Niklas från Blidö.

— Det var en präktig gosse. Sannerligen, det skall
han icke ha gjort för intet. Vet du hvar han nu finns?
Kanske här på ön?

— Nej, det gör han ej. Hur skall jag kunna veta,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:49:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blagossar/0778.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free