Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXVIII. Nu är jag herre öfver dig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För två timmar sedan hade han kommit till den lilla
prästgården.
Mannen, som satt vid bordet, var geheimerådet, hans
excellens Görtz.
Plötsligt knackade det på dörren. Görtz reste sig upp,
men innan han hunnit fram, öppnades denna och en
öfverste inträdde, åtföljd af en löjtnant och en officer.
Görtz blef något förvånad öfver deras taktlöshet att
komma in i rummet, innan han gifvit tillåtelse därtill, men
yttrade ingenting utan betraktade dem endast med en
högdragen blick.
— God afton! yttrade öfversten.
Görtz gjorde med handen en gest liksom för att
inbjuda dem att sitta ned, men svarade ej.
Då steg öfversten fram, förde handen till hatten och
yttrade ined barsk min:
— Jag har order att tillsäga herr geheimerådet arrest.
Görtz blickade förvånad upp.
— Hvem, mig? utbrast han.
— Ja, svarade öfversten kort.
Han stod i sin slitna rock stel och styf framför den
elegante diplomaten. De båda herrarne betraktade
hvarandra med hotfulla blickar.
— Nonsens! Hvem kan ha haft den fräckheten att
gifva sådana order? sade Görtz högdraget.
Öfversten svarade ej på hans fråga. I stället yttrade
han endast kort med tonvikt på hvarje stafvelse:
— Geheimerådet är i arrest.
Görtz bleknade, då han såg öfverstens bestämda min
och utbrast, gripen af en hemsk aning:
— Nu är kung Karl död!
Öfversten svarade ej.
— Lefver hans majestät ännu? frågade Görtz och tog
några steg framåt.
— När jag sist talade med honom lefde han, yttrade
öfversten stelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
