Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Barndomsår och barndomsintryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLANCHE OCH QVINNOFRAGAN.
13
helt och hållet bor i mitt hjerta, som aldrig kan hafva en
bättre innevånarinna än henne, ty det eger ju då inom sig allt
som är välvilligt, försakande och försonligt. Snart nog
kanhända skola vi återse hvarandra och då icke mera åtskiljas.
Jag behöfver icke beskrifva min längtan efter denna stund.
— — — Hur står det till med det poetiska, mutter lilla?
Ar det några fler verser till potatisen och sillen, si det är mitt
geni? Låt mig då för all del höra deml Få se, om jag icke
kan taga med mig från Paris någon vacker bindmössa, att
dermed pryda min älskade moders hufvud.–Helsa alla
bekanta och vare du sjelf af hela min själ helsad, du
outtömligt rika, ädla och varma modershjerta I Ehuru den
bräckligaste af oss alla, är du likväl ett stöd, en trefnad,
lycka, förebild och prydnad för oss alla. Gud välsigne och
belöne dig, beder hvarje ögonblick din August.»
En gång sade Blanche till en vän, som blifvit enkling:
»Trösta dig, en fästmö och en hustru kan man få igen —
en mor aldrig 1» Sjelf hade han för moderns skull försakat
en ung qvinna, hvilken han tänkte införa såsom husfru på
Malmgården. Denna hade begärt, att modern skulle aflägsnas.
Derigenom inkastad mellan två eldar, valde August Blanche
att uppoffra sin fästmö.
Hvad synes då naturligare för en man sådan som Blanche,
hvilken genom sin mor hade lärt sig att värdera, lärt sig
att högakta och beundra qvinnan, än att han skulle blifva
det täcka könets riddare! Icke nog dermed, att Blanche i
sina berättelser framställer några mödrar, tecknade efter
moderns bild; icke nog dermed att samme Blanche säger,
på tal om Guizots mor i Sonen af Söder och Nord: »När en
moder talar till sitt barn, är det Guds röst, som talar genom
henne?» Nej, denne beundrare af en god och ädel qvinna
gör sig äfven till förkämpe för den ädla qvinnans
medsystrar.
Sannt är, att August Blanche 1846 drifver litet med
qvinnoemancipationen i en pjes, 1846 och 1946, hvilken
dock endast utgör en bearbetning från franskan; der låter
han bland annat qvinnan bli den styrande och utnämner
madam Joholm till kommendant på Vaxholm, hvaremot alla
män sysselsättas i hushållet — men det är, som sagdt, endast
ett litet skämt och erhåller sin förklaring, då Blanche säger
på riksdagen: »Jag ville dermed framställa en spegel för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
