Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Ungdomsperioden i Upsala och Stockholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 UNGDOMSPElilODBN I UPSALA OCH STOCKHOLM.
De täppte lufttätt in sig
Uti sin kammarverld
Och stekte husligt äpplen
I mörjan på sin härd.» *
En annan af de strömningar i stadens andliga lif, som
efterlemnande spår i August Blanches sinne, var öfvergången
i smaken på det poetiska området. Fosforisternas romantik
började maka åt sig och dyrkades, enligt Orvar Odd, blott
af »några trofasta, ömma själar, för hvilka de poetiska
ka-lendrarne hade blifvit ett evangelium, men den lefde som
krukväxt, utan frodighet och utan egentlig odeur».
Atterbom sjöngs, men mera af pietet, och det gamla svärmeriet
för den tyska romantiken utträngdes af kärleken till en
mindre dunkel diktning. »Vi behandlade med en viss
likgiltighet den Bruzelianska upplagan af Deutsche Classiker» — säger
Orvar Odd — »och det förr oerhörda tilldrog sig numera
ej så sällan på bokauktionen, att Fouqués Undine slogs bort
för en lumpen tolfskilling, detta verk, värdt ett
konungarike.» Man vågade ännu mer, man gjorde narr af
fosfori-sterna och tillverkade små bouts-rimés af rimmen i deras
arbeten. Flistring, förbistring, gnistring; purpurtjusning,
aria-ljusning; andevinkning, skaldeblinkning; astralisk, dvalisk;
delfisk, fjällfisk; urlifseter, potäter — så lydde charadema,
och August Blanche profvade nog sin styrka i att lösa dem.
Redan 1838 yttrar han sig i ämnet i en »oteatralisk
återblick» af den 17 februari, hvilken är epilog till hans
broschyr Tuppfäktningen. Med glädje helsar han det nya
Litteraturbladet, som, efter hvad han påstår, vantrifves »bland
Upsala liiteraturförenings dammande och flammande,
gnistrande och flistrande folianter». Följande år skärper han
detta omdöme i Freja. Då Atterbom inkallades i Svenska
Akademien, tyckte han, att hon hellre hade bort välja P. A.
Wallmark. Denne hade försvarat »det sunda vettet och den
* Äfven Aftonbladet synes hafva banat sig väg till en och
annan ung student. Ruda skrifver i Bref om Upsala akademi till en
vän i landsorten (1833): »Han (vännens son) är i högsta grad liberal,
läser postdagligen Aftonbladet och tänker aldrig på julirevolutionen
utan att gjuta förtjusningens tårar.» Ruda tillägger dock ironiskt:
»Du kan vara lugn, min vän, det ger sig nog med tiden. ––Din
svåger kanslirådet kan utan fruktan när som helst hitsända sin
hoppfulle herr son.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
