Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. »Freja» och tidningsgrälet 1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEUJA OCH »KABULISMEN».
77
gömma förgängelsen». Mången af oss kan genast vid sin
tillkomst till verlden med kapten Lindeberg utropa: »Frågan
är således blott, när jag skall dö.» Många af oss afsomna,
som fallet lär vara med barnhusbarnen, ej sällan under de
första veckorna af vår tillvarelse. Flera af oss hafva aldrig
lefvat annorlunda än i hoppet, det vill säga i hofkanslerns
tillståndsbevis. Alla äro vi städse omgifna af farligheter.
Äfven vid vår publicistiska pegas’ djerfvaste utflygter: post
equitem sedel atm cura, det vill säga äfven då förföljer oss
indragningsmakten i hamn och häl.»
N:o 12 innehåller en artikel om usla landshöfdingar,
20 och 2i »något om svenska aristokratien», och 23 lofvar,
att Freja följande år skall utkomma i qvartformat, »tryckt
med latinska stilar».
Nu hade rahulismen, ett nytt ord i språket, börjat blifva
en makt, särdeles genom Aftonbladet. Indragningar och
åtal haglade öfver tidningen, men Hierta, som alltid hade
en »ansvaring» till hands, parerade på ett klokt sätt
angreppen på hans blad. Det hade smädat Karl XIII,
akademien och Tegnér; yttrat, att hemorrhoiderna gått i hufvudet
på czaren, »en olägenhet, som icke lär vara sällsynt i
RomanofFska huset»; gläfst litet mot adeln, som kallas
»välsignadt frat», och uttalat den åsigten, »att Sverige som
politisk makt i senare tider nedsjunkit nästan till en nullitet
i främmande ögon». Äfven den lilla Freja smittas af
rabulismen. Frågar man hvad hon hyllar för politik — heter det
1837 i hennes inträdestal — svarar hon med Talleyrand:
»Jag vet, hvarest mera visdom är tillfinnandes än hos
Napoleon, Voltaire eller någon minister förr eller nu —
hos allmänna opinionen.» Hon vet, skrifver hon, »att denna
opinion lika mycket ogillar Aftonbladets bittra utfall som
Minervas onationlighet (Minerva anklagades för ryska
sympatier), och hon skall försöka att finna den medelväg i
åsigter, som till anhängare eger så många medborgare af
aktning och anseende, men näppeligen ännu eger någon
representant inom publiciteten.» Hon lofvar att icke tolka
Island of Rhodus med Rhode-lsland och »les courtisanes du
Palais Royal» med Pala is Roy als hofdamer — öfversättningar
som förekommit i den samtida pressen. Hon lofvar att »i
originaluppsatser aldrig vara sentimentalare än herr Bottigers
sångmö, aldrig mer passionerad än Dagligt Allehanda (ett
stående stickord mot den tidens Allehanda) och aldrig qvickare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
