Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Figge Höglund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Jag har i fyra år varit bokhållare vid det här
hyrkuskverket,» svarade han, »och nu förestår jag det för
enkans räkning.»
»Du har då försonat dig med Hyrkusk-societén! . . .
Hvem hade kunnat drömma om att svalget mellan dig och
hyrkuskarne någonsin kunde öfverstigas?»
»Svalget?» upprepade han; »det var ju egentligen blott
vagnskorgen som stod oss emellan.»
»Nå, nu får du väl åka så mycket du vill, utan att
behöfva frukta för kuskens piska eller rektorns rotting.»
»Bah! Fråga sockerbagarn om han gerna äter konfekt
. . . jag har fått mitt lystmäte.»
»Du lär väl aldrig sjelf bestiga kuskbocken, tänker jag?»
»Jo, nog händer det . . . sjuknar eller rymmer en dräng,
så måste jag genast deran.»
»Är du då mycket generad af bakpåsittare?»
»Javisst . . . den enda ålderdom, som ungdomen med
nöje följer, blir alltid de gamla hyrvagnarne.»
»Och du låter dem åka i fred, förmodar jag?»
»Tusan ock . . . jag slår bak så mycket jag förmår . . .
Tiderna förändras och menniskorna med dem . . . och så
tänker jag nu mer på de stackars hästarna än jag gjorde
på den tiden.»
»Och får du ha dina snärtar i behåll?»
»Aldrig,» svarade Höglund; »när har en ny uppfinning
någonsin gagnat sin uppfinnare?» tillade han, skrattande rätt
hjertligt åt sina barndomsäfventyr, om hvilka vi länge och
väl språkade. Några gånger besökte han författaren och var
särdeles välkommen, ty han hade mycket erfarit under de
fyra år han varit hyrkuskbokhållare. Det är dessa berättelser
som nu skola meddelas. Alla äro kanske icke af hvad man
kallar gladt innehåll; men hvem kan hjelpa det? Glädjen
och smärtan växa ju på samma rot, liksom rosen och törnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
