Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mannens andra hustru
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
onda, föi att möjligtvis få tillfälle att bereda dem olägenhet
och förargelse.
Jag satte blanklädershatten på mitt hufvud, pådrog
kuskkappan och höll med mitt ekipage på bestämd timme
utanför I-—ds port. Det dröjde icke länge förrän herr F—d
kom, åtföljd icke af ett fruntimmer, såsom jag väntade mig,
utan af en yngre herre, i hvilken jag tyckte mig igenkänna
en af hans bodbetjenter. Trogen min roll för aftonen,
öppnade jag vagnsdörren för dem, och de stego in i vagnen,
hvarefter jag åter intog min plats och satte ekipaget i
rörelse.
Qvällen var mörk och regnduskig, det var mot slutet
at september. Ändtligen och utan äfventyr kommo vi till
Hagalund, vid hvars värdshus jag höll. Handelsmannen och
hans bokhållare skyndade in i värdshuset och jag derefter
in i vagnslidret med min »bagarbod», ett vanligt namn på
de stora hyrvagnarna, ehuru hvarken drängar eller hästar
rosa någon marknad på bullarna.
Jag stannade q var i lidret; jag hade ingen lust att i
den uniform, jag för aftonen bar, visa mig på värdshuset.
Efter en halltimmes förlopp utkom bodbetjenten med
tillsägelse, att jag skulle köra fram till värdshustrappan, hvilket
jag också gjorde.
»Gå se’11 in i källarsalen,» tilläde han, »så får du dig
en sup med tilltugg och en butelj öl, men skyffla, vi måste
genast fara,» hvarefter han sprang in igen, utan att hinna
höra mitt nekande svar, hvarom han icke heller kunnat
drömma.
Jag gick, men icke längre än in i förstugan, för att
der vinna skydd mot regnet. Länge hade jag icke stått
der, förrän jag hörde karlsteg knarra i trappan till öfre
våningen.
»Är du säker på att kusken är inne i salen dernere?»
hörde jag kramhandlaren ofvanifrån fråga.
»Ja, herre,» försäkrade bodbetjenten, »och min sjal han
kommer ut så länge det fins en droppe i buteljen och en
smula i brödkorgen.»
»Godt! Låtom oss nu med all försigtighet bära ned den
hulda sköna,» sade kramhandlaren.
Aha, tänkte jag, jag visste väl att det skulle vara en
qvinna med i leken, och nyfiken att veta, 1:0 hvarför den
»hulda sköna» måste bäras ned, och 2:0 hvarför det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
