Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalle Utter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följde familjens, icke inbjudning, men exempel, och tog
plats vid bordet jemte de öfriga.
»Hur är det,» började han äfven denna gång
konversationen, »hur är det, mitt herrskap, är det några trefliga
grannar här på orten? Det lärer bo en greflig familj på
Baggesta, som ligger närmast, men hurudant umgänge finner
man der?»
»Åh,» svarade värden, »jag skulle nästan tro, att något
umgänge mellan min herre och den familjen icke gerna
kan komma i fråga.»
»Det vill säga att familjen är si och så,» tydde vår
informator; »men hvad gör nu det? Man får väl inte vara
så nogräknad här på bondlandet.»
Derpå följde en ny djup tystnad. Det var ett tråkigt
folk, tänkte Kalle Utter, funderande på något medel att
uppigga sitt bordssällskap. Ett sådant medel, hvilket med
stor fördel användts bland bordsgäster i hans fars hus,
äfven-som bland studenter, var att tillverka små brödkulor och
under måltiden kasta dem öfver bordet på sina grannar
eller visavier. Kalle Utter, äfven i den konsten mästare,
beslöt att på de närvarande genast pröfva verkan af detta
muntrationsmedel.
Guvernanten skulle just bita af en köttbulle, som hon
hade på gaffeln, när en sådan der liten kula träffade henne
på näsan med den effekt, att hon gaf till ett rop och
tappade gaffeln. I detsamma kom en annan liten kula
dansande mot frökens lilla mun, efter att ha ilat förbi en brun
böna, som styrde samma kurs. Äfven hon ropade till och
tappade bönan. Derefter började kulor hvina till höger,
venster och midtåt, utan att man såg hvarifrån de kommo.
»Hvad nu! Hvad är det! Hvarifrån kommer det här!»
ropade värden och värdinnan, värjande sig med händerna
mot kulregnet.
»Jo, det kommer från den der, från informatorn,»
upplyste betjenten, som icke förlorat sin fiende ur sigte.
»Kors en sådan skälm att narras!» yttrade Kalle Utter,
riktande sina ögon på betjenten: »har jag inte med egna
ögon sett hur du hela tiden pulat på mig och ditt
herrskap, och just den här stora brödkulan, som jag nu har i
hand, kastade du nyss på min tallrik, men här har du den
också åter med procent,» tilläde han i det han kastade den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>