Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men, för att återkomma till Frese, läsaren minnes
kanske Spanska svarten, den der hästen, som jag förut en
gång beskrifvit. Som Svarten började gnägga på sista versen
och jag gerna ville ha hans hufvud afbildadt, så bad jag
Frese derom. Frese kom, drog några streck på ett plån,
och hästhufvudet var färdigt och rätt lyckadt, såsom jag
tyckte.
»Hvad är jag skyldig?» frågade jag.
»Hvad anser ni sjelf hästen värd?» frågade han.
»Menar ni för minnet eller för kassan?»
»För kassan naturligtvis.»
»Som lefvande gäller Spanska svarten numera
ingenting, men som död betalas hans hud åtminstone med tio
riksdaler.»
»Godt! Låt oss då gå medelvägen, bjud mig på en
sexa för fem riksdaler, och vi äro qvitt.»
Vi sexade, drucko en skål för kopian och en för
originalet samt slutligen brorskål med hvarandra.
»Låt mig se på ritningen en gång till,» sade Frese,
upprymd af punschen; »såsom blott och bar kopia går den
nog an, men konstens uppgift är icke att blott kopiera,
utan äfven att uttrycka naturen. Du behöfde en qvarts
timme för att berätta Spanska svartens historia; jag gör det
på en sekund.»
Han tilläde några streck och punkter på ritningen,
hvarefter han återgaf mig den. Jag uppgaf ett rop af
öfver-raskning. Spanska svartens hufvud nickade lifslefvande mot
mig; hans mångåriga släpande, hans stora resignation, hans
tillgifvenhet för mig, sin ende vän, allt var så natursannt,
att det var nära jäg räckt en bit bröd åt kopian. Från den
stunden kom jag ofta att besöka Frese. Han visade mig
en mängd teckningar, såväl i blyerts som i svartkrita. Jag
uttryckte min förvåning öfver, att man kunde göra så vackra
saker blott med krita och bly.
»Teckningen är skelettet och färgen är köttet,» sade
han; »teckningen eller skelettet är något i och för sig sjelf
fullständigt; men hvad får du väl af bara färg eller kött? . . .
Ingenting.»
»Men har du aldrig målat i olja?» frågade jag.
Frese blef allvarsam och tycktes icke hugad "för svar.
Jag upprepade min fråga allt enträgnare. Slutligen närmade
han sig ena väggen, der jag sett något hänga, som liknade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
