Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tennfröken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cn tankfullhet eller i det klara ögat skuggan af en oro,
hvarifrån barndomens oskuld i det längsta borde bevaras.
Beklagansvärd är derför den flicka, som i denna ålder icke
följes af en moders öga och ledes af en moders råd. Den
man, som af egennyttiga och låga motiv uppgrumlar en så
oerfaren och tillitsfull själ, begår ett brott som är oförlåtligt.
Men för att återkomma till min lärarebefattning, så
fick jag, såsom nämndt är, förtroendet att undervisa den
qvinliga afdelningen af läsbarnen, till följd deraf att
kyrkoherden under hela tiden af opasslighet hindrades från att
sjelf förvalta embetet. Aldrig skall jag glömma denna
angenäma tid. Jag längtade efter läsetimmarne, ty jag kände
mig inspirerad, förädlad af dem. Det föreföll mig ibland,
som 0111 jag satt framför en stor altartafla, kring hvars
religiösa sinnebilder en mängd cherubshufvuden grupperat sig;
jag tyckte att jag lärdes mer än jag lärde, fick mer än jag
gaf, och jag liknade mig vid såningsmannen på den
sydliga jorden, som nästan ögonblickligen ser sin sådd
uppskjuta i plantor och blommor i oändlig mångfald och
herrlighet.
Bland de läsbarn, som för sitt klara förstånd och sin
ovanliga uppfattningsförmåga mest ådrogo sig min
uppmärksamhet och hängifvenhet, var Olivia Lang, dotter till en
mycket rik tenngjutare på Norr. Redan innan jag första
gången såg henne i kyrkans sakristia, hade jag hört henne
omtalas under benämningen »Tennfröken», förmodligen med
anledning af hennes ståtliga figur, i förening med faderns
yrke och förmögenhet. Det låg också något af hvad man
kallar »aristokratiskt» eller »nobelt» i hennes väsende, men
det var hvarken tillgjordt eller lånadt, det var, med ett ord,
hennes natur.
Konfirmationsdagen och efter gudstjenstens slut, under
det församlingen småningom aflägsnade sig ur kyrkan,
råkade jag i kyrkdörren tenngjutaren, som frågade mig efter
sin dotter. Jag sade honom, att sedan jag i sakristian tagit
afsked af mina skriftebarn, hade jag icke sett henne, men
förmodade att hon ännu vore i kyrkan, efter hon ännu icke
mött sin far. Medan tenngjutaren sträfvade för att komma
in i kyrkan, hvilket icke var det lättaste till följd af den
stora trängseln af dem som ville ut, fortsatte jag min väg
och fann Olivia på kyrkogården i förtroligt samtal med en
ung mustaschbeprydd och modernt klädd herre, men hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>