- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 2. Bilder ur verkligheten. Del 2. En prestmans anteckningar /
255

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En prinsessa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


En prinsessa.





Hos en af mina embetsbröder träffade jag en gång en
landtbrukare från grannskapet af hufvudstaden. Det
var en medelålders man, temligen otymplig, men ganska
öppen och fryntlig för öfrigt. Han bad mig och min vän
helsa på honom ute på landet under försäkran, att vi skulle
få mycket roligt hos honom. Han hade sparris »tjocka som
barnarmar» och filbunkar med en »grädda som trumskinn»,
men framför allt bjöd han på »Vira».

»Vira,» upprepade jag, »jag spelar inte vira.»

»Ha-ha-ha!» skrattade landtbrukaren, visande dervid
ett par afundsvärda tandrader; »den vira jag menar spelar
ingen så lätt, knappast ett spratt en gång, ehuru jag just
inte råder någon att försöka. Vira eller Elvira heter vår
lilla prinsessa, som inte har sin like. Men pastorn är i
sina bästa år; det lönar mödan att försöka, så framt pastorn
är säker på att bli biskop med tiden, och det vore kanske
ändå i ringaste laget.»

Inbjudningen var, som man finner, ganska frestande;
men det oaktadt kom jag icke att fara ut till den hederlige
landtbrukaren och hans prinsessa. Någon tid derefter mötte
jag på gatan landtbrukaren i sällskap med en äldre fru och
en ung flicka, som kunnat göra till och med en erkebiskop
het om hufvudet.

»Det här är hustru min,» presenterade landtbrukaren,
»och det här är lilla Vira, som jag talat om . . . Nå, pastorn
kom inte ut se’n, som han lofvat.»

Jag kunde icke taga mina ögon från »lilla Vira»,
förtrollande som en fé, med äkta grekisk profil och ett hår,
som vore det kammadt ur solens lockar. Hon tycktes vara
omkring aderton år. Omöjligen kunde hon vara dotter till dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:25:28 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/2/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free