Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Excellensen Cederhjelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men hvad skall jag då skrifva?» frågade excellensen,
med ena handen i det silfverhvita håret.
»Jo,» dikterade tant Stjernberg, »skrif att excellensen
intresserar sig, särdeles intresserar sig för Viktor Ekström,
som är en god och väl uppfostrad gosse, och skrif att
excellensen önskar att målet utan vidare krångel nedlägges.»
Excellensen skref, och tant Stjernberg tillkännagaf sin
belåtenhet.
»Nå, är det nog nu?» frågade excellensen, läggande
från sig pennan.
»Nej,» svarade tant Stjernberg; »excellensen ska också
skrifva till magister Guldbrand.»
»Hvad är det för en menniska?» frågade excellensen
med en suck.
»Ja, det må väl excellensen sucka öfver,» yttrade den
förträffliga tanten, »ty Guldbrand är ett odjur, en
barnplågare,’ och hellre än att låta mina barn gå i skola hos
en ’ sådan, skulle de få stryka gatorna omkring . . . Här är
pennan... skrif nu, så är excellensen så rysligt snäll så.»
»Men hvad skall jag då skrifva?» frågade ånyo
kronprinsens guvernör.
»Jo,» dikterade ånyo guvernörens hushållerska, »skrif
att excellensen särdeles intresserar sig för Viktor Ekström,
som är ett godt och stilla barn, en snäll och flitig gosse.»
Det var ungefär raka motsatsen till hvad Guldbrand
tänkte om mig; men det kunde icke skada, att han en gång
fick höra hvad man tänkte om mig på högre ort.
»Nå, nu måtte det väl vara slut,» pustade excellensen,
sedan han slutat äfven denna skrifvelse.
»Ack!» tog nu äfven jag till ordet, dertill uppmuntrad
af tant Stjernbergs framgångar, »ack, om excellensen också
ville skrifva några ord till Emilie Högqvist för den der
recettens skull!»
»Hvem är Emilie Högqvist, min lilla vän?» frågade
excellensen.
»Hon är vid kungliga baletten,» upplyste jag.
»Då måtte .hon nyss kommit dit, ty jag har inte hört
hennes namn förut,» förklarade excellensen, synbarligen
intresserad; »nå, hon ser väl bra ut, kan jag tro?»
»Ack, hon är så vacker, vet excellensen,» svarade jag,
tagande ett steg närmare; »hon har så stora blå ögon, och
hon kan springa på tåspetsarne hela teatern igenom.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
