- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 3. Bilder ur verkligheten. Del 3. En skådespelares äfventyr /
146

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kung Kristians tron och Gustaf Vasas peruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

igenom att sufflera sin och Sveriges skyddsengel.
Skyddsengeln, som spelades af en ung, något fetlagd fru, var
kostymerad i skära trikåer och kort hvit kjortel. Med en
diamantspira i handen närmade hon sig rampen och
deklamerade i högsta patos:

»Slå, Gustaf, bort din sorg, vis farorna förakt,
Tag an den muntra dygd som stora själar egnar,
        Och känn i mig den gudamakt,
        Som detta rikets välfärd hägnar!
        Strid, hjelte, strid . . .»


Men dervid stannade skyddsengeln tvärt, synbarligen
i högsta ångest och utan att kunna få fram ett enda ord.
Förgäfves sufflerade Gustaf i sin lucka:

»Strid, hjelte, strid, och vet att för ditt svärd . . .»


Skyddsengeln förblef stum, hvilket icke kunde sägas
om publiken, som började visa symptom till en ytterst
malplacerad. munterhet. Saken var den, att skyddsengelns
trikå, säkerligen beräknad för spensligare englaformer, hade
brustit midt itu öfver ena knäet. Den arma skyddsengeln.
tycktes söka efter något för att dermed skyla sitt knä, och
slutligen såg man henne med en åtbörd af förtviflan sticka
sin högra hand in i sufflörluckan och draga fram derur en
stor svart peruk, densamma som Gustaf Vasa burit i de
föregående scenerna. Denna höll skyddsengeln öfver sitt knä,
under det hon med den jämmerligaste ton i verlden fortsatte:

»Strid, hjelte, strid, och vet att för ditt svärd
Skall envåld fly och Sverges bojor falla;
Hör segerns Gud dig till sitt tempel kalla.
Strid, hjelte, strid och blif en spira värd!»


Hon hade ännu mer att säga, men publikens
munterhet öfversteg nu alla gränser, och Sveriges skyddsengel
fann sig föranlåten att taga till flykten, förande nred sig
Gustaf Vasas peruk.

*


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:25:48 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/3/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free