Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Död och uppståndelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men ingen af de många kunder, hvilkas välgörare han varit,
höjde sin röst deremot. Så är det här i lifvet. Medan
hämnden vakar, sofver tacksamheten.
Den arme debutanten kom fullständigt af sig, och hvem
undrar derpå! Hade han i lärftsboden varit som en skald
och konstnär, så var han nu på konstens tilja som en
lärfts-krämare, och hur det skulle ta sig ut i antikens kostym,
det kan man väl förstå. Sällan var ett fiasco fullständigare.
Derför, just derför var det som alla lärftskramhandlare på
operakällaren den der aftonen voro så hjertinnerligt glada
och triumferande. Men midt under jublet inträdde på
källaren den olycklige debutanten, hvilken äfven jag
personligen kände. Han tog långa steg, men blicken var
ovanligt lugn, och ett småleende glänste kring hans bleka läppar.
»Låt oss dricka den galningens graföll» hördes från ett
af borden.
Debutanten närmade sig detta bord.
»Får liket vara med på grafölet?» frågade han med
djup, ihålig röst.
Liket fick vara med. Man bjöd på en stol och ett
glas. Efter döden ingen ovilja mer.
»Nå, hvad tänker du nu ta dig till, käraste bror Georg?»
frågade en af begrafningsgästerna med ett visst deltagande.
»Bli skådespelare naturligtvis,» svarade den olycklige
debutanten.
»Hå-hå, början var god!» ropade flere röster under
gäckande munterhet.
»Slutet blir bättre,» svarade Georg och tömde sitt glas
i botten. »Jag tänker stå upp igen, liksom andra döda.»
Och slutet känner man. Georg Dahlqvist firade en
lysande uppståndelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
