Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men hvarför frågar ni så?» frågade hon efter en kort
paus.
»J°> jag tycker,» svarade jag, »det förefaller mig som ...»
»Som hade jag ondt i ögonen,» af bröt hon mig; »mina
ögon äro då fasligt röda i afton, och så är det ofta,
tyvärr. Men . .. men jag är inte född med röda ögon,» tilläde
hon, hälften vemodigt och hälften på skämt.
»Det tror jag också,» yttrade jag; »men jag trodde
verkligen, att ni hade ondt i ögonen.»
»Det har jag likväl inte,» sade hon, »så framt det
inte ligger något ondt i tårarna.»
Men detta sade hon med ett uttryck, som kunnat göra
andras ögon röda med, och det blef nu min tur att få svårt
för ord. Det själsackord, jag då uppfångade, dallrar ännu
genom mitt minne, liksom det då dallrade genom mitt
bröst. Under återstoden af dansen vexlades ej ett ord
emellan oss, och icke heller hela den aftonen. Det var
mig svårt att fråga vidare, der-för att det föreföll mig ännu
svårare för henne att svara.
Efter fransäsens slut träffade jag ånyo hennes kavaljer
i valsen
»Jag ser på dig, att äiven du behöfver ett glas,» sade
han; »nå, var det inte som jag sade en gås?»
»Du är en åsna,» tänkte jag, »och du borde aldrig
dricka annat än vatten.»
Emellertid hade jag funnit tråden till ett af de
sorgligaste öden jag känner, ehuru långt ifrån ett af de
sällsyntare, och kanske ligger det sorgligaste just deri. Denna
flicka var enda barnet i en familj, som egt både rikedom
och anseende. Behaglig, talangfull och rik, hade hon
knappast satt sin fot inom tröskeln till den s. k. stora verlden,
förrän hon med ens jagades derur. Hennes far förlorade
på en gång både förmögenhet och anseende och fick i stället
skuld och ett vanäradt namn. Dottern måste ut i den verld
som kallas den lilla, men dock är så omätligt stor genom
sina bekymmer, strider och lidanden. Hon måste ut i
främmande hus än som guvernant och än som
sällskaps-mamsell, hvartill ofta hör att icke alls få räknas till
sällskapet. Detta fördrog hon med undergifvenhet, liksom hon
tåligt burit förlusten af den hon skänkt sitt hjerta, men
som vid första ryktet om faderns obestånd öfvergaf henne.
Men hvad hon icke kunnat bära, det var vanäran som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
