Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag träffade honotn understundom. Han i var, ’ om
möjligt, större sprätt än förr, alltid i nyaste kläder af den
modernaste snitten, alltid med kråsnål af diamant, collier af
massivt guld och ringar till öfverflöd. Dessutom hade han
lagt sig till glasögon med guldbågar och ett fint spanskt
rör med guldknapp, det förstås. Så ofta jag mötte honom,
kunde jag ej underlåta att snegla något på hans ben, och
det föreföll mig, som började de småningom antaga den
helgjutenhet de hade före den fatala händelsen i Upsala,
utan att någon annan del af kroppen utvecklade sig i samma
proportion.
Eckerzen umgicks inom många familjer i hufvudstaden.
Några funno det mycket barnsligt af honom att ständigt gå
med så mycket nipper på sig. Andra ansågo det till och
med för farligt, och en gång hörde jag en person säga:
»Det skulle alls inte förvåna mig, om man en vacker dag
stule bort honom och lade honom hel och hållen i
smältdegeln.» Det var hardt när att denna förutsägelse hade
gått i fullbordan.
Eckerzen fick en dag ett anonymt bref på det finaste
parfymerade rosenpapper, synbarligen skrifvet af ett
fruntimmer med bildning, ty koncept och piktur voro förträffliga.
Innehållet var i sammandrag följande: Den anonyma sköna
hade sett kungl. sektern på senaste balen hos presidenten,
men han hade icke sett henne, hvilket var så mycket
oförklarligare som hon hade den lyckan, eller kanske rättare
den olyckan att vara alltför mycket bemärkt och besvärad
af alla andra. Ledsen öfver att icke ha blifvit det af den
person, hvars uppmärksamhet hon mest önskat sig, och
ifrig att erhålla förklaring deröfver, begärde hon ett möte,
men i djupaste hemlighet och under det hon anförtrodde
sitt goda namn och rykte åt hans heder. Dag och timme
voro utsatta för detta möte, och en vagn väntade vid det
och det hörnet.
Eckerzen smålog. Det var segrarens småleende. Eckerzen
var ingen debutant i galanteriernas verld. Hur skulle han
också kunna vara det med en sådan garderob, guldsmidd
och briljanterad såsom hanl Han hade mer framgång i
Stockholm än i Upsala. En student blir ändå alltid ett slags
skolgosse, vore han än fyrtio år, under det att en man i
verken alltid är en man, äfven om han icke uppnått
beväringsåren. Eckerzen, icke begripande att något så skönt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
