Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likaledes armod och elände. Snart uppslog den lilla ett par
ovanligt mörka och stora ögon, och ett småleende på de
fina läpparna tycktes röja belåtenhet med det nya lif, hvar
till hon vaknat.
De som utskickats till skogen återkommo efter fruktlös
spaning. De begge karlarne voro med häst och kärra
försvunna utan att sedan någonsin afhöras, men man erinrade
sig vid gården, att samma dag tvänne personer, dem man
ansett för zigenare, genomfarit trakten med en hvit häst.
Morgonen derpå afreste, såsom förut bestämdt var,
kandidaten från bruksegendomen, och många år förflöto innan
han återsåg den.
Han visste emellertid, att det fader- och moderlösa
barnet blifvit såsom eget upptaget af ett förmöget landtfolk
i grannskapet. Efter fulländade studier vid akademien hade
han åtagit sig en befattning som få eftersträfva, nemligen
den af provinsial-läkare i de nordligaste regionerna af
landet, der han snart förvärfvade sig ett ansedt namn både
som läkare och menniskovän. Efter ungefär sexton års förlopp
erhöll han i denna aflägsna bygd ett bref, undertecknadt
»Elvira, grodornas drottning». Detta bref, som min forne
akademikamrat en gång visade mig, andades från början
till slut den mest glödande tacksamhet. Några rader
der-uti inpreglade sig uti mitt minne, och de voro:
Ȁnda sedan min barndom kallas jag grodornas
drottning. Det är pikant att vara drottning, undersåtarne må
nu vara hvilka som helst. Men icke har jag skäl att klaga
öfver mina. Det var ju en af dem, som döende berättade
den fara, hvari hennes stackars herskarinna sväfvade den
der hemska natten i skogen. Utan henne hade jag icke
haft tillfälle att tacka er, mitt lifs räddare 1 Skall jag då
aldrig möta er i denna verlden, aldrig få se er, jag kan
väl säga återse, ty jag har förestält mig er bild, så att^ jag
nog skulle igenkänna er både på denna och andra sidan
grafven.»
En gång träffade jag doktor H** här i Stockholm.
Han hade efter några års vistande utrikes tagit hemvägen
genom den ifrågavarande bygden och dervid sammanträffat
med sin förra protegée, hvilken han funnit lyckligt gift med
en bildad och förmögen landtbrukare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>