Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett brushufvud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig fram och blir slagen». Profetian slog in. Han blef
slagen, men nedslagen blef han ej.
Han skref i den tidens frisinnade tidningar artiklar med
ovanlig talang och grundlighet, men försörjde sig egentligen
med att ge lektioner i fäktning och ritning, mycket hemmastadd
äfven i dessa begge konster. Hans ritstift var dock
ingen florett: hans karrikatyrer öfver sin tids lyten och
dårskaper voro uddar af skarpslipadt stål. Så blef han snart
en mycket farlig person, så farlig, att höga vederbörande
gjorde allt för att vinna honom.
En morgon fick han besök af ett pensioneradt hofrättsråd,
Thure Adlerbrandt, bekant som trägen listlöpare på
Riddarhuset och hemlig rapportör på allerhögsta ort, för
öfrigt odödliggjord i Crusenstolpes »Ställningar och
förhållanden».
»En mycket hög person har fäst uppmärksamhet vid er,
herr notarie,» började hofrättsrådet, »och ni har er lycka i
er hand, utan att en hårsmån af er karakter rubbas. Man
vet, att ni ifrar för sanning och rättvisa, och man ger er
tillfälle att medverka till dem. Man vill ställa er i spetsen
för en stor tidning med uppgift att, stödd på obestridliga
fakta, beriktiga, endast beriktiga missledande uppsatser i de
s. k. liberala tidningarna, Aftonbladet i synnerhet. Jag är
så liberal som någon, det bedyrar jag, jag vill frihet, men
en sansad frihet.»
»Jag förstår,» yttrade Tollin, farande med blyertspennan
öfver ett papper, »jag förstår: sansad frihet, fågel i bur,
ljus i hornlykta. Nå, vidare?»
»Man ställer till ert förfogande medel tillräckliga för ett
sådant företag, och hvad er egen person angår, ty en talang
sådan som ni får ej nedgräfvas, är man betänkt på att bjuda
er en ansedd plats, en tjenst som ...»
»Hofmålare,» inföll Tollin, »jag debuterar genast, se
häri» tilläde han, visande hofrättsrådet ett papper.
»Hvad är det! En ritning!» ropade hofrättsrådet, tittande
på papperet; »denna figur, denna ... denna långa näsa ...
hvad är meningen, herre! Ska det vara ... jag tror ni ritar
af mig, herre! ... Ni skulle just skämmas!»
»För hvad?» frågade Tollin; »är hon min, denna långa
näsa?»
»Herre!» utfor Adlerbrandt, resande sig ursinnig från
stolen, »herre, om jag gjorde rätt, så ...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
