- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Berättelser 5. Bilder ur verkligheten. Del 5. Utgifven efter författarens död /
121

(1889-1892) Author: August Blanche With: Vicke Andrén, Nils Kreuger, Bruno Liljefors, Jenny Nyström-Stoopendaal, Georg Pauli, Georg Stoopendaal, Alf Wallander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

flöden ur Buffon och andra den gamla tidens fysiologer.
Hvem vetl Jag hade kunnat bli fysiolog jag med. Men
jag tänkte för mycket på Pomona, Vertumnus och andra
mytens gudomligheter.

Så kom högsommaren, och blomman knöt sig till frukt.
Då fick gubben Ekström sina bekymmer. Grannskapet, som
fått lukt af blommorna, fick äfven smak för frukten. De
qvistar, som sträckte sig öfver planket och ett godt stycke
öfver gatan, blefvo tidigt beröfvade sin frukt. En dag sade
gubben Ekström till mig:

»Hör på, min gossel Jag tittar ibland i Gamla
testamentet, det är många godbitar der, om jag just inte finner
dem heligare än stycken ur andra folks historia, t. ex. fader
Lagerbrings svenska. Men berättelsen om paradiset
uppenbarar mer än något annat försynens godhet och rättvisa.
Tror du väl, att det der trädet i lustgården växte blott för att
fresta menniskan? Nej, Gud frestar ingen, heter det. Det
stod som en varning mot omåttligt ätande. Jag har läst om
en Cornaro från Italien, som blef hundrafem år, fast han
var sjuklig ända till sitt trettionde. Men han lefde af tolf
uns mat och sexton uns dryck om dagen. Men hur lefde
våra stamföräldrar? De åto från morgon till qväll, kapptals,
ja tunntals, och hvad blef följden? Jo, de förstörde sina
magar, min gosse, och det var derför, ser du, endast derför
som de kördes ur lustgården, emedan ingenting annat än
sundt och fullkomligt fick finnas der. Det var meningen
med det der trädet.»

»A propos träd,» tilläde han, efter att ha hemtat andan,
»så finns det fysiologer som tro, att orsaken hvarför träden
bli så gamla är den, att de inte ha fri rörelse som djuren.
De utsätta sig således ej för onaturlig transpiration och den
förkylning, som oftast kommer deraf.»

Alltid skulle fysiologien följa med på släpet. Derpå
teg gubben en stund, hvarunder han spände i mig sina
små grå ögon. Men snart fortfor han:

»Hvad säger du, om jag skulle göra dig till den der
engeln med bart huggande svärdet, som hindrar oförståndigt
folk från att förstöra sig och mina träd från att förstöras?
Vill du qvartera in dig i lusthuset der?»

Hvem blef gladare än jag? Att få bo i eget rum vid
fjorton års ålder, få vakna vid fåglarnes sång och somna vid
trädens susl Det var nära att jag fallit gubben Ekström om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Jan 6 18:26:28 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blanchesam/5/0123.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free