Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Kostelig pjes!» anmärkte den främmande. »Hör på,
vill ni sälja den, och hvad begär ni för den?»
»Detsamma som jag gifvit.»
»Hur mycket har ni gifvit?»
Pelle Dubb nämnde en obetydlig summa.
»Hvem är ni, och hvart reser ni?»
»Jag är Pelle Dubb, f. d. löjtnant i svensk tjenst, och
ärnar mig till Petersburg.»
»Vet ni,» sade den främmande, »ni är den förste jag
råkat, som inte begärt mer än han gifvit.»
Pelle Dubb såg herrn i vagnen skrifva på ett kort.
»Tag detta kort,» yttrade denne, »och när ni anländt
till Petersburg, låter ni föra karriolen till mitt palats och
visar min intendent kortet, så får ni era pengar.»
Det granna ekipaget försvann. På kortet stod i
för-gylda bokstäfver grefve Orloffs namn. Det var ingen
mindre person än kejsar Nikolai förste gunstling och
verkställaren af sin herres vigtigaste bud. På kortets andra sida
fanns med blyerts skrifven en uppmaning till en hvar att
visa kortets innehafvare all möjlig välvilja och
tjenstaktig-het. Verkan af denna talisman rönte Pelle Dubb redan vid
Petersburgs tullbom. Vid första blicken på kortet drog sig
tullbetjeningen ödmjukt tillbaka, och samma verkan följde
öfverallt der kortet uppvisades. Pelle Dubb blef nära nog
en firad gäst i den ryska hufvudstaden.
Efter några veckor återkom grefve Orloff till
Petersburg, och Pelle Dubb uppvaktade sin höge gynnare.
»Jag nästan anar anledningen till ert besök, min bäste
löjtnant,» började grefven, »ni önskar en plats i vår vackra
armé. En ung man med er storväxta figur kan aspirera
en officersplats vid sjelfva kejserliga gardet. Vill ni? Säg
uti Jag står till er tjenst.»
»Nej tack, ers excellens!» svarade Pelle Dubb; »det var
allt något annat jag hade att tala om. Jag tycker mycket
om ryska folket, det är välvilligt och höfligt, och hvad
kunde det icke bli under en fri statsförfattning! Jag
rekommenderar inte den svenska; vår fyrdelning är inte att
skryta med. Men hvad säger ers excellens om den norska?
Ers excellens täcktes gilla den norska karriolen, men det
är ingenting mot norska grundlagen med sitt veto och som
gerna kunde utsträckas något längre, ty . . .»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
