Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Han är för god!» *
åndagen i förra veckan föll min blick på följande
dödsannons:
»Tillkännagifves,
att
Kyrkoherden i Katarina församling, Fullmäktigen i
Rikets Ständers Riksgäldskontor
FREDRIK VILHELM ÖFVERSTRÖM
fridfullt afsomnade i Stockholm» etc.
Det kändes i mitt hjerta ett styng, och verkan deraf
genomdallrade ett nära femtioårigt minne. Det var dock
icke länge sedan jag såg honom, och jag visste icke ens,
att han varit sjuk. Före mig i år, liksom i mycket annat,
gick han då äfven före mig i grafven.
En dag kom han efter mig på gatan — det är bestämdt
fyrtiofem år sedan — och frågade:
»Får jag i morgon bittida läsa öfver min lexa hos dig?»
»Har du då inga böcker sjelf?»
»Nej, jag går alltid hvar morgon till någon af
kamraterna och läser öfver.»
Ditintills hade jag endast hört talas om s. k. matdagar
för fattiga skolbarn och ynglingar. Jag minns ej, om
Öfver-ström hade sådana, men nog behöfde han dem. Aldrig såg
jag ett frukostbröd i hans hand, men en bit fick han af en
hvar, och han slukade den med samma lätthet som lexan.
Emellertid, utan att ega en enda bok, läste han öfver och
kunde både för sig och andra. Han var vårt lexikon och
fick för det många snubbor af lärarne, hvilkas stora favorit
* Införd i Illustrerad Tidning den 14 oktober 1865.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
