Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berättelser efter klockaren i Danderyd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag på Nora ej fått annan fisk än rudor, ty sill räknas
naturligtvis icke till fiskslägtet.
»Ålderman är väl hemma?» frågade jag med den
gladaste stämma.
»Nej, det är han inte,» svarade qvinnan, utan att
vända ögonen från fiskbrädet.
»Då kommer han väl snart?» fortfor jag
förhoppningsfullt.
»Det tror jag visst inte,» blef det förskräckliga svaret.
»Hvar är han då?» frågade jag sorgset.
»I Småland hos sina slägtingar,» svarade fiskfjällerskan.
»I Småland hos sina slägtingar!» upprepade jag allt
sorgligare, tilläggande med tanken på frukosten: »Herre
min Gud, hvad det är ledsamt!»
»Var det ledsamt!» upprepade hon och hof ändtligen
upp sina ögon till mig; »jag skulle tro det är ganska roligt
för ålderman att få träffa slägtingar, som han inte sett på
många Herrans år.»
Jag teg. Hvad skulle jag också svara? Jag kunde väl
icke förbanna den hederlige åldermannen för det han icke
uppskjutit sin resa, till dess jag fått frukost på Vestervik.
»Är herrn från Stockholm?» frågade nu qvinnan i sin
ordning.
»Ja, men för denna sommar vistas jag på Nora,» blef
naturligtvis mitt svar.
»Kanske det är herrn, som är Grönlundskans
informator?» fortfor hon med den försmädligaste min.
»Ja, eller rättare sagdt, hennes sons,» förklarade jag.
»Det är nu ett lefvande spektakel!» utropade hon, i
det hon for med rifjernet öfver den stackars aborren, så
att fjällen röko omkring henne; »informator för den der
oppnäsiga pojken! — Men det förstås, det ska så vara, det
förstås — när man har råd att gå i hvit sidenhatt med
nackaröda band uti, ska man naturligtvis också lägga sig
till informator, det förstås — gentilt ska det vara, sa’
Djurholms Lena, sydde hålsöm på kökshanddukarna.»
Jag fann nu, att det måtte vara åldermannens
hushållerska jag hade framför mig; jag hade ofta hört fru
Grönlund tala om en sådan och det ungefär i lika artiga
ordalag. Fru Grönlund stod i ett spändt förhållande till
hela det täcka könet inom Danderyds skeppslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
