Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berättelser efter klockaren i Danderyd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alla hennes tankar, att hon såg honom framför sig natt och
dag. Hon vågade icke tala om det för någon, ty en inre
röst sade henne, att alla skulle skratta åt hennes galenskap;
men slita från sig den förföriska bilden förmådde hon icke.
Förmodligen var det Sällström, kungliga teaterns
dåvarande förste tenorsångare, som den tiden spelat »Lilla
matrosen», och Sällström var i stånd att tjusa vida
erfarnare än bondflickor.
Stor skada var det emellertid att Karin icke kom att se
honom äfven i Don Juan vid de tillfällen då han utlägger
snaror för den vackra Zerlina, eller när han i sista scenen
svänger omkring i sjelfvaste helvetet. Troligt är, att hon
jagat sin lilla matros på dörren, sedan hon funnit hvilken
vindböjtel han kunde vara, när han väl aflagt de
anspråkslösa sjömanskläderna och påtagit de spanska grandernas
lysande drägt.
Nu såg hon blott den okonstlade, trefliga och vackra
sjömansgossen i de nätta fina sjömanskläderna utan ringaste
märke efter beck och tjära.
Sådan borde den vara som hon skulle kunna älska; så
borde den föra sig, se ut och sjunga, som ville vinna
hennes hjerta och hand.
Den stackars Karin var alldeles förhexad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
