Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Berättelser efter klockaren i Danderyd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Nej, har inte den äran,» svarade Malm, som verkligen
icke kunde erinra sig honom.
»Har min herre aldrig varit i Enköping, i Norrtelge,
som ligger så nära, eller i någon annan af Sveriges
visserligen små, men ganska civiliserade städer?»
»Nej, har aldrig varit i någon annan stad än i
Stockholm, åtminstone på många år.»
»Bara i Stockholm,» anmärkte den resande; »nå, då
förvånar det mig inte att jag är obekant för er, min herre;
ty förr skulle man få hugga af min högra arm, min herre,
än förmå mig att uppträda i en stad, min herre, som är
vida mer aflägsen från den sanna konsten, än jorden från
solen, min herre!»
Malm betraktade småleende den främmande herrn,
hvilken deklamerade så häftigt, att han redan var eldröd i
ansigtet.
»Jag är teaterdirektören,» återtog den resande, sedan
han något hemtat andan, »förste teaterdirektören
Crysostomus Stollengren... Detta fruntimmer är fru
direktörskan Mandolina Stollengren, min hustru och min första
tragiska skådespelerska.»
»Ni ler, jag tror ni ler, min herre,» fortfor direktören,
deklamerande på ögonblicket följande:
»Ni småler, riddare, när gudars stämma talar!
Så småler satan ock i dygdens ljusblå salar!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
