Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den lycklige trädgårdsmästaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grefve H** skrattade ej. Han började se djupare än
den tilltänkte svågern, ty han såg med svartsjukans ögon.
»Jag uppmanar er derför,» fortfor friherrinnan, »att
gifva den unge mannen all den upprättelse, han har rätt
att fordra af er!»
»Det skulle jag gerna göra, söta Helena,» svarade
ryttmästaren; »men jag har inte min käpp till hands.»
»Uselt!» genmälde friherrinnan och slungade på sina
gäster en blick af outsägligt förakt; »vore han er vederlike,
skulle ni hvarken haft mod att skymfa honom eller vågat
neka honom upprättelse... Men hvad han nu inte är, kan
han bli,» tillade hon med beslutsam stämma.
»Kanske du tänker adla honom?» gycklade brodern.
»Jag tänker så ställa till,» genmälde hon, »att den, som
ni nu förakten, hädanefter skall få mer att säga på
Rosenholm än någon af er, mina herrar, och om ni inte bevisen
honom aktning i mitt hus, skall han veta förskaffa sig den
i sitt eget, ifall han anser det löna mödan.»
Gapskrattande svängde sig ryttmästaren om på klacken
och gick ut i salen, der det retande frukostbordet väntade.
Grefven följde honom med rynkad panna och beklämdt
hjerta, ty han visste icke hvad han skulle tänka om saken.
De begge gästerna, som slagit sig ned vid frukostbordet,
höllo som bäst på att tömma ett glas portvin på
hummersalaten, när värdinnan utträdde i salen, ledande vid handen
den unge trädgårdsmästaren.
»Medan herrarne ha sina glas i hand,» sade hon,
»önskade jag, att herrarne behagade dricka en lyckönskningsskål
för de tvänne trolofvade, som nu ha den äran att presentera
sig för er.»
De begge herrarne blefvo rödare i ansigtet än hummern,
som blänkte på tallriken.
»Förmodligen ett skämt, min nådigaste friherrinna!»
tog grefven först till ordet, i det han bjöd till att le.
»Jag skall ha den äran att vederbörligen notificera er
om bröllopet, herr grefve!» svarade friherrinnan.
»Denna skandal, detta förräderi mot slägt och
anständighet!» utbrast brodern, springande upp från bordet.
»Denna skandal och detta förräderi följas hvarken af
samvetsqval eller af vanära och schavott!» hviskade systern
i broderns öra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
